Emelie Åstrand är tandsköterska på kliniken i Motala och har haft en viktig roll i projektet. "Tandsköterskor är en superviktig del i processen att minska karies hos barn och vuxna", säger hon.
– Att laga tänder utan att behandla sjukdomen är som att sätta plåster på ett infekterat sår, säger Hanna Gedda Jensen.
Folktandvården har gått ut med information om vikten av god munhygien och goda kostvanor för att undvika hål i tänderna, men Hanna Gedda Jensen och hennes kollegor upplever att det inte riktigt nått fram hela vägen till hemmen.
– Vi har pratat mycket om hål i tänderna, men kanske inte lika mycket om karies som en sjukdom, vilket det faktiskt är.
Tillsammans med kollegorna började hon spåna på ett utvecklingsprojekt där man skulle ta fram en ny vårdplan för bättre behandling av karies.
Utvecklingsprojektet går ut på att behandlingen av sjukdomen är non-operativ, vilket innebär att man inte lagar i första hand. Ihop med en tandsköterska läggs istället en plan upp för de olika insatser som behöver göras i hemmet, det vill säga beteendeförändringar samt ökad fluoridtillförsel. Endast vid akuta fall utförs en direkt operativ behandling.
Med hjälp av "Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit", även kallat "SKaPa", kunde projektet utvecklas. Ett recept för kariesbehandling togs fram som nu delas ut till barn och vuxna.
– Föräldrar och barn har rätten att få veta vad karies verkligen är och vad man kan göra för att undvika karies och behandla det. Det är väldigt viktigt att poängtera att fast det är en sjukdom, så kan man bli frisk. Insatser i hemmet är den största delen och behandling hos oss på tandvården den mindre delen. Man blir inte frisk från karies genom att laga tänder, sjukdomen finns fortfarande kvar i munnen. Det är endast symtomen man tar bort genom lagning, säger hon.
Emelie Åstrand, som är tandsköterska, har varit en viktig person i utvecklingsprojektet.
– Detta är skitviktigt!, säger hon.
– Just att man inte har benämnt karies som en sjukdom, har gjort att många vårdnadshavare faktiskt inte har tagit det på stort allvar. Men det är det vi vill att man ska göra. Vi vill se en skillnad i barnets tandvårdsrutin innan vi lagar, så vi kan se att barnet och föräldrarna har förstått de riktlinjer med tandborstning och fluoridsköljning som vi menar är avgörande för bättre munhälsa. Man har ett ansvar som förälder att hjälpa sitt barn med deras munhygien, menar hon.
Fereshta Jamshedi är tandläkare och klinikchef i Motala. "Jag är väldigt nöjd med projektet och den feedback som vi fått från andra kliniker" säger hon.
Klinikchef Fereshta Jamshedi upplever att patienter till stor del varit väldigt positiva till projektet och behandlingen, men för vissa har det varit en omställning.
– Många är vana vid att den enda behandlingen till karies är att direkt laga. Vi har då behövt förklara ingående vad den nya behandlingen går ut på och det har varit svårt i vissa fall, säger hon och fortsätter:
– Vi gör ju självklart ingående bedömningar om vad det finns för olika risker med att vi lagar eller inte lagar ett hål, vilka tänder vi ska laga eller vilka vi inte ska laga.
Uppskattning för projektet har även märkts från andra håll.
– Vi har fått mycket positiv feedback från kliniker i andra län, där de har önskat mer material från oss och bett om att få vårat recept för kariesbehandling. Så det känns väldigt bra att metoden sprids vidare, säger hon.
Hanna Gedda Jensen är nöjd med hur projektet och den nya behandlingsplanen har mottagits i helhet, men vill inte ta åt sig någon huvudsaklig ära.
– Det jag gör som tandläkare är att laga hål, alltså tar bort symptomen. Det är framförallt tandsköterskor och tandhygienister som utför sjukdomsbehandlingen. De är jätteviktiga!, säger hon.