Traversen på 70-tonsgården är i dåligt skick.
Marken vid Gamla Motala Verkstad är förorenad med tungmetaller och oljeföroreningar. När kommunen och Serneke nu diskuterar en utveckling i området med bland annat bostäder behöver det saneras. Därför har länsstyrelsen utrett vem som är ansvarig för föroreningarna. 15 procent av kostnaden anser man hamnar hos företaget Motala Verkstad. Resten av föroreningarna är så gamla att ansvaret ligger på staten.
– För kommunens del är utredningen en viktig pusselbit. Det är ett stort saneringsbehov och för att kommunen ska kunna söka medel från staten för det så behövs utredningen, säger verksamhetschef Hanna Hammarlund.
Det är nämligen bara den del av ansvaret som fallet på staten som kommunen kan söka bidrag för hos Naturvårdsverket. Vad gäller Motala Verkstads procentsiffra vill man dock inte recensera bedömning.
– Men det är klart att vi är glada att den inte är högre, säger kommunalråd Annelie Almérus (M).
Företaget genomgick rekonstruktion 2020, hur ser ni på om de inte kan betala en stor sanering?
– Vi för en dialog med dem, men det kan också bli en fråga för exploatörerna och/eller kommunen, säger utvecklingschef Jan Holmberg.
Så kommunen kan komma att betala en del?
– Vi ska inte föregå något nu. Vi för samtal med dem. Alla vill ju att det ska bli något av området, säger Hanna Hammarlund.
– Vi behöver värdera situationen tillsammans med de inblandade. Nu ska vi börja söka medel och sedan får vi se hur vi ska handla, säger kommunalråd Kenneth Söderman (L).
Kan någon annan intressent få betala någon del?
– Det blir en fråga i exploateringsprocessen, säger Annelie Almérus.
Nästa steg för kommunen är nu att göra en ansökan hos Naturvårdsverket. Därför har man bjudit in dem för att se området på plats.
– Det är också viktigt att vi får fram ett förslag på fördelningen mellan bostäder och verksamheter. Det tittar vi på med länsstyrelsen och intressenter, säger Jan Holmberg.
Hanna Hammarlund, verksamhetschef för strategisk samhällsplanering.
Just den fördelningen är viktig. Sanering för bostäder behöver göras mer noggrant eftersom folk spenderar mer tid där. Det blir därmed dyrare. Kostnaderna vill man inte gå in på, men rapporter som kommunen tagit fram talar om höga miljonbelopp, beroende på vad man vill göra med marken. Där har man också tittat på kostnaderna om vissa byggnader rivas.
– Lokverkstan ska bevaras för att utvecklas. Även kontorsbyggnaden där Bona finns i dag ska bevaras, säger Hanna Hammarlund.
För övriga byggnader behöver man göra en avvägning av renoveringsbehovet, saneringsbehovet och möjlig användning av lokalerna.
– Vi får diskutera med länsstyrelsen och intressenterna. Det finns olika tankar från att bevara allt till att riva vissa delar, säger hon.
Vad tänker ni kring Plåtverkstan?
– Det finns idéer där den bevaras eller där delar bevaras. Vi är inte färdiga där, säger Hanna Hammarlund.
Plåtverkstans framtid är oviss.
En annan fråga som påverkas av vad olika ytor ska användas till är vilket ökat värde marken då får. Värdeökningen får nämligen kommunen som fastighetsägare stå för vid saneringen.
– Vi måste ha med en sådan beräkning i ansökan till Naturvårdsverket, men vi tror ändå att värdeökningen är begränsad i förhållande till saneringskostnaden, säger Jan Holmberg.
Det är inte heller säkert att kommunen får full täckning för saneringskostnaderna trots att länsstyrelsen sagt att huvudansvaret är statens. Hur mycket som beviljas beror på vilken bedömning Naturvårdsverket gör och hur mycket pengar de har i sin budget.
– Man kan aldrig vara säker. Det beror ju på vilka andra projekt som söker samtidigt och hur verket prioriterar, säger Jan Holmberg och tillägger att beloppet också kan komma att delas ut över flera år.
Har ni någon tidsplan?
– Det är svårt att säga. Frågan är prioriterad och vi har för avsikt att lämna in en ansökan innan årsskiftet. Men innan man sedan kan börja sanera så måste en detaljplan finnas på plats, säger Hanna Hammarlund.
Kommunens avsiktsförklaring med Serneke om en utveckling av området sträcker sig året ut. Så snart finns dock inte en detaljplan på plats enligt Hammarlund. Samtidigt menar hon att överenskommelsen med byggjätten mer handlar om att finna samarbetsformer.
– Vi har inte förbundit oss att sälja marken till dem, säger hon.
Har ni för avsikt att kommunens eventuella kostnader ska tas hem vid en markförsäljning?
– Utgångspunkten är alltid att få tillbaka så mycket som möjligt vid en exploatering, men vi har ingen kalkyl för det än, säger hon.