Cirkulär ekonomi. Ett begrepp som många använder men som Ian Hamilton, projektledare på Cleantech Östergötland, menar att alltför få egentligen vet innebörden av. Samtidigt menar han att det är enkelt. Det handlar om att hitta sätt att nyttja resurserna till max genom att olika företag drar nytta av varandras överskott i form av exempelvis avfall eller överskottsvärme. För att hjälpa företagen att hitta varandra driver Cleantech tillsammans med bland annat Tillväxt Motala projektet CEGIS.
– I Linköping har bygg- och anläggningsföretag tillsammans med fastighetsägarna börjat titta på hur man ska ta tillvara och återbruka det som vid renoveringar rivs ut, men som kanske faktiskt fortfarande har en livslängd – som dörrar, fönster och tegel, säger Ian Hamilton som exempel.
Laxodling. Det var det som fick Magnus Lindberg, vd på Tillväxt Motala, att förstå hur cirkulär ekonomi skulle kunna hjälpa Motala till nya höjder. I Sotenäs kommun har ett 40-tal företag och kommunen inlett ett omfattande projekt där man gemensamt satsa på Europas största landbaserade laxodling.
– Men här byter vi ut laxen mot plast, säger Magnus Lindberg och berättar om hur de aktivt arbetat för att bygga ett nätverk mellan kommunens flera olika plastaktörer med avsikt att hitta samarbeten och synergier.
– Vi är duktiga på att drömma i Motala. Kan Sotenäs med 10 000 invånare så kan vi, fortsätter han.
Genom att skapa ett fiktivt ekosystem för plast har man utkristalliserat två spår över hur företagen kan dra nytta av varandra. Det ena handlar om att se hur företag A kan nyttja restavfallet från företag B och därmed skapa nya produkter.
– Det som annars skulle gått till energiåtervinning kan användas igen, säger Magnus Lindberg.
Det andra spåret handlar om energisamarbeten där man också kopplat in eljätten Vattenfall. Tanken är att hitta lösningar så att ett företags överskottsvärme kan nyttjas i ett annat företags produktion.
En annan idé kopplad till cirkulär ekonomi som man just nu undersöker är att skapa ett cirkulärt industriområde. Erstorp i Borensberg eller Norrsten har då lyfts som tänkbara arenor och skulle kunna bli pilotprojekt i Sverige.
– I dag ligger företag bredvid varandra i industriområden och av ren tur kan de se olika lösningar för att hjälpa varandra. Men om man skulle ta bort turen och jobba systematiskt med att faktiskt placera företag som kan ha nytta av varandra intill varandra, då skulle man kunna få stora vinster, säger Magnus Lindberg.
Tankarna är många, men Ian Hamilton menar att det också finns utmaningar. Vad gäller plastnätverket i Motala visar företagen enligt Magnus Lindberg stort intresse, men Ian Hamiltons generella bedömning är att det inte varit så lätt som man trodde att hitta företag att para ihop. Han lyfter också vikten av att företagen i slutänden vågar.
– Det är okänd mark att ge sig in i något nytt. Det gäller att få med sig medarbetarna, avsätta tid och acceptera att det kommer att kosta, säger han men påpekar också att kunderna i dag ställer högre krav på hållbarhet.
Samtidigt menar Ian Hamilton att ett effektivare resursutnyttjande är absolut nödvändigt i dagens klimatkris. Och Magnus Lindberg har goda förhoppningar om Motala.
– Det finns massor med möjligheter. Vad som sedan blir verklighet kan vi inte säga i dag, men den här processen att arbeta tror vi verkligen på, säger Magnus Lindberg.