Extremvärme 2018 med tolka och sinade brunnar. Skogsbränderna i Tjällmo och Godegård 2019. Och så sommarens skyfall som fyllde Gävles gator och bostadsområden med vatten. Klimatkrisen gör sig allt mer påmind och ingen är förskonad.
– Det blir varmare. Vi har en global uppvärmning och den gäller även för Sverige. Uppvärmningen går snabbare här än globalt för att vi ligger nära polen. Så hittills har vi haft en global uppvärmning på en grad, men i Sverige är det nästan två grader. Så det går nästan dubbelt så fort här, säger Erik Engström, klimatolog på SMHI.
Östergötland med Motala och Vadstena har alltså bara att räkna med en ökad klimatpåverkan.
Höjd medeltemperatur innebär att extremvärme inträffar oftare, under längre perioder och med högre temperaturer. Det kommer fortfarande att vara en naturlig variation som ger årstider och kallare år ibland, men långa snörika vintrar kommer bli ovanligare.
– Värmeböljor påverkar alla i samhället, men blir särskilt jobbigt för gamla, sjuka och små barn, säger han.
Höjd temperatur påverkar i sin tur andra delar av klimatet. En varm atmosfär kan innehålla mer vattenånga och den hydrologiska cykeln med avdunstning och regn blir kraftigare. Konsekvenser blir mer regn och en ökad risk för skyfall och extrem nederbörd.
– Det kommer att bli vanligare att när det kommer regn så kommer mycket regn på en gång, säger Erik Engström och fortsätter:
– Det luriga är att det är slumpmässigt var de här skyfallen kommer och de är ofta väldigt lokala. Så det går inte att peka ut områden som har störst risk att drabbas.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har kartlagt var det är störst översvämningsrisk. Motala ström är ett vattendrag som utretts. Karteringen pekar på extrema händelser, men flödena som skulle kunna uppstå vid återkomsttider på 100 och 200 år kan ändå påverka området intill strömmen, i Verkstadsområdet eller hamninloppet i Borensberg avsevärt.
– Det här är underlag som kommunerna kan ha när de planerar bebyggelse. Länsstyrelsen och Boverket har rekommendationer för vilka nivåer byggnationer måste klara. I övrigt blir det en avvägning för kommunerna hur mycket hänsyn som man vill ta till det, säger Erik Bern på MSB.
MSB har också tagit fram en vägledning till kommunerna om hur de själva ska kunna undersöka hur de skulle drabbas av skyfall likt det i Gävle. När de 2017 tog fram vägledningen gjordes det utifrån ett uppmärksammat behov för kommunerna att göra just en sådan kartering.
Även om det regnar mer så ökar avdunstningen. Det innebär samtidigt ökad risk för torka, skogsbränder och sinat grundvatten.
– Blir det sedan översvämningar på grund av skyfall ökar risken att dricksvattnet förorenas om brunnar översvämmas, säger Erik Engström.
För lantbruket innebär klimatförändringarna också ökade utmaningar med nya skadedjur och invasiva växter som hittar nya habitat.
– Det kan bli fördelar för jordbruket i form av större skördar och möjligheten att odla nya grödor, men vi har sett stora risker och där är angrepp av granbarkborrar ett exempel, säger han.
Ökad nederbörd och skyfall riskerar också att leda till översvämmade vattendrag.
– Vi måste minska våra utsläpp, men parallellt med det måste vi anpassa våra samhällen att bli mer hållbara och robusta för att kunna hantera klimateffekterna. Då är det viktigt hur vi bygger och planerar våra samhällen, säger han.
Ett konkret exempel handlar om att det blir allt mer asfalterade ytor. Där hindras vattnet från att rinna ner i marken vilket ökar risken för översvämning. En åtgärd är att ha kvar grönytor som parker, träd, gräsmattor och gröna tak som kan det ta upp och bromsa vattenmassorna.
I stadsplanering i dag vill man förtäta, kan det bli problem?
– Det är en knivig fråga. Det minskar våra utsläpp om vi bor tätare och kan minska vårt resande. Men samtidigt kan man få en negativ effekt om man tar bort grönytor, säger Erik Engström och pekar på vikten att vid förtätningar i städer arbeta med gröna tak och att plantera buskar och träd.
I dag vill kommunerna erbjuda attraktiva bostäder i vattennära lägen, finns det problem med det?
– Jag tror att man får vara försiktig där. Höjden är viktig i så fall. Man kan bo ganska nära vattnet om det är en bit upp från vattnet, säger han.
Samtidigt kan det ge andra problem. Det ökar risken för problem med jordskred.
– Jag förstår att det är attraktivt att locka invånare, men det är kanske inte bra långsiktigt att bygga nära vattnet, säger han och fortsätter:
– Kunskapen om det här är bra nu i kommunerna, men sedan är det olika prioriteringar som står emot varandra när besluten ska tas.
Klimatkrisen är ett faktum och värmeböljor, översvämningar och skogsbränder kommer i dess spår. Men är problemen något som främst drabbar andra länder som är mer klimatmässigt utsatta och med sämre förutsättningar eller hur påverkad kan man bli som Motala- eller Vadstenabo?
– Det är en tidsfråga. Någon gång kommer det att hända. Det händer någonstans hela tiden. Där kommer slumpen in. Nu hände det i Gävle. Nästa gång blir det någon annanstans i Sverige. Och då kan det lika väl hända i Vadstena eller Motala och händer det i en tätort kan det bli stora problem, säger Erik Engström.
Vad kan då göras? För kommunernas del behöver man enligt Erik Engström se över den egna verksamheten och minska sina utsläpp, sina inköp och konsumtion. Klimatpåverkan från transporter och matsvinn måste minskas.
– Sedan har de en viktig del i att underlätta för medborgarna att leva mer hållbart. Det måste finnas möjlighet att gå, cykla och det behövs väl utbyggd kollektivtrafik. Där har vi ett problem på många håll att den rustas ner eller blir dyrare, säger Erik Engström.
Hur kan kommunerna förbereda sig på klimatkonsekvenserna?
– Man kan exempel göra en egen kartläggning på vilka platser i tätorten som kan vara utsatta för problem med översvämningar och vilka verksamheter och infrastruktur som då kan påverkas. Sedan handlar det om att bygga bort befintliga problem och att man när man planerar ny bebyggelse inte bygger in nya problem.
Hur kan jag som enskild förbereda mig?
– Om man har eget hus så kan man se över dräneringen och fundera på vad man förvarar i källaren, ifall den skulle bli vattenfylld. Och fundera på hur vi kan minska våra egna utsläpp av växthusgaser från resande, mat och konsumtion, säger Erik Engström.