Enligt skollagen finns insatser om en elev uppvisar ett oacceptabelt beteende. Där ingår utvisning från klassrummet eller kvarsittning, insatser om tillfällig omplacering eller skolbyte. När åtgärder vidtas har skolan samtidigt ett krav om att utreda och hitta åtgärder. Men om ingenting fungerar är en avstängningen aktuell.
– Sedan kan man ju gå förbi de stegen om det är akut. Har man med sig vapen till skolan blir det ingen kvarsittning utan då handlar det om en avstängning direkt, säger verksamhetschef Kent Landoff.
Vad är ett så oacceptabelt beteende att man måste stänga av?
– När man utgör en fara för sig själv eller sina kamrater, säger verksamhetschef Madeleine Karlsson.
I stor utsträckning handlar det därför om olika vålds- eller hotsituationer riktat mot andra elever eller personal. Avstängningarna i år har exempelvis skett då en elev sparkade en annan elev i huvudet så att denne fick åka till akuten. En annan sparkade, slog och drog en klasskamrat i håret. En tredje hotade att skalla och sparka av benen på en skolanställd. I andra fall har elever stängts av för att de eldat i skolbyggnaden eller tagit med ett soft air-gun till skolan.
– Det ligger på rektorerna att bedöma när det ska stängas av, men kan man inte upprätthålla en trygg miljö då kan ju avstängning bli ett alternativ, säger Kent Landoff.
Under 2021 har rektorer vid fyra av kommunens grundskolor tagit beslut om att stänga av elever. Totalt har det skett vid tio tillfällen.
– Med tanke på att vi har 5 600 elever på våra grundskolor så är ju inte den siffran speciellt hög. Men varje gång som vi tvingas stänga av en elev är det ett misslyckande. Då har vi ju inte lyckats nå den här eleven på ett sätt som passar just denne, säger Madeleine Karlsson.
– De avstängningar som varit är relevanta. Det är ingen som stängs av bara för att man vill göra en avstängning, det ligger alltid saker bakom, tillägger Kent Landoff.
Vilken effekt har en avstängning på eleven?
– Det görs ju för att man ska få tid att rigga en organisation för att kunna möta den här eleven och övriga elever, för att det ska bli en trygg situation på skolan. Det kan man ibland inte lösa direkt. Samtidigt får ju den enskilde eleven vara hemma och reflektera. Det är sällan man behöver stänga av samma elev mer än en gång, säger han.
Madeleine Karlsson är tydlig med att påpeka att avstängningar inte handlar om att bestraffa eleven utan för att ge skolan tid att hitta lösningar.
Ser elever och vårdnadshavare det också så?
– Det är väldigt olika, många gånger kan det kanske kännas som en bestraffning. Men har man en bra dialog med familjen så brukar de till slut landa i en förståelse om att vi vill hjälpa barnet, säger hon.
Skollagen säger att eleven som stängs av ska få ta igen förlorad undervisning. Vår genomgång visar dock att hur det görs varierar stort mellan skolorna. Kent Landoff förklarar att de inte har något system för hur det ska göras.
– Man kompenserar på det sätt som anses bäst för den enskilde, säger han.
Genomgången visar också att vissa skolor gjort fler avstängningar än andra och att flera inte gjort några alls. Skillnaderna kan dock inte förklaras med olika benägenhet bland rektorerna att stänga av, menar cheferna.
– Det är olika utmaningar på olika skolor. På större skolor är det ju fler människor som ska mötas och då är det naturligt att det händer fler saker där, säger Madeleine Karlsson.
Antalet avstängningar varierar mellan åren. 2018 stängdes sex elever av från tre olika skolor, 2019 var det tio elever från sju skolor. 2020 stängdes elever av från åtta kommunala skolor vid totalt 21 tillfällen. Också då handlade det om våldshandlingar av olika slag, men också om oroliga situationer som uppstått på skolorna.
Det var dubbelt så många avstängningar förra året. Vad beror det på?
– Det kan bero på pandemin. Det var ganska många ordinarie lärare borta i perioder och då vet vi att eleverna blir oroliga. Sedan fanns det ju också en allmän oro på skolorna kring pandemin. Men vi har inte djupare gått in på det, säger Kent Landoff.
Är det lugnare på skolorna nu?
– Det är bra på Motalas skolor. Vi har enkäter där vi mäter tryggheten. Vi är inte nöjda om det inte är 100 procent. Det har vi inte, men vi har väldigt höga siffror när det gäller tryggheten på skolorna, säger han.