2016 skärptes reglerna i diskrimineringslagen kring hur man ska hantera kränkningar i skolan. Det i sin tur ledde till att fler anmälningar började göras av landets rektorer. Men enligt Daniel Rask, rektor på Charlottenborgsskolan, har egentligen inte antalet fall ökat, som han kan se det. Däremot uppmärksamheten kring när det väl händer. Det han tycker är synd är när människor via sociala medier har synpunkter på inlägg som de inte vet bakgrunden till och som sedan snabbt kan leda till en falsk ryktesspridning.
– Många vet inte vad som pågår i skolan. Det är också lätt att kritisera, "varför händer ingenting?", säger han.
Charlotteborgsskolan som är en F-6 skola har omkring 200 elever. Närmare 60 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska. Skolan ligger också i ett så kallat socioekonomiskt utsatt område. Av den anledningen har den i dag fler pedagoger än många andra skolor i kommunen. Man har även fått ett statligt bidrag som täcker ytterligare en lärartjänst.
Att öka elevtryggheten har skolan jobbat med i flera år, men 2016, när det gjordes en genomlysning av organisationen, framkom att det fanns oroligheter.
Daniel Rask berättar bland annat att rasterna, som inte var så styrda, tog mycket energi ifrån barnen. En del elever, säger han, funderade redan på lektionerna innan vem de skulle vara med.
– Det gick också åt mycket tid till att lösa konflikter efter rasterna och personalresurserna räckte inte till. Det skapade en otrygghet hos eleverna. Man ska kunna gå till skolan utan att ha en klump i magen, säger han.
Även svordomar påverkar många barn negativt, menar Rask. Med många olika nationaliteter varierar uttrycken och det som en elev inte reagerar alls på kan uppfattas som ett rent hot av någon annan.
För att hitta en tryggare struktur på skolan har man nu valt att omfördela resurserna genom att låta fritidspersonalen ansvara för rasterna. Det är alltså inte lärarnas uppgift att vara ute tillsammans med barnen längre. Nu erbjuds också eleverna möjlighet att delta i tre olika aktiviteter varje rast. Det nya systemet innebär även att det finns en skolvärd samt en förstelärare kopplad till verksamheten. De har ett utökat och uppföljande ansvar att prata med berörda elever om något händer. Skolan har också ett trygghetsråd vars uppdrag är att utreda händelserna. Enligt Daniel kan man redan se positiva effekter tack vare det nya systemet, att samarbeta på och i anslutning till skolgården.
– Det är redan mindre bråk och kränkningar och tydliga roller bland pedagogerna skapar trygghet. Vårt främsta verktyg är att bygga relationer säger han.
Tidigare kunde det ibland vara svårt även för rektorn att bemöta anhöriga gällande händelser som skett på skoltid. Framför allt om han själv inte visste exakt hur bemanningen sett ut vid tillfället. Tack vare den nya organisationen kan även han känna sig säkrare i sin roll i kontakten med föräldrarna.
– Kan jag garantera att någon inte blir kränkt? Nej. Men jag kan garantera att det finns folk på plats.