Onsdagen den 14 december 2016. Klockan är strax efter tio. Solen skiner. Inne på restaurang Sjövik i Varamon gör man sig redo. Framför den samlade journalistkåren ska Lalandia minuterna senare presentera att det danska storbolaget vill göra en utlandsetablering värd en miljard kronor.
Men vi backar bandet. För historien börjar egentligen redan 2012. Då bildas Tillväxt Motala, företagens sätt att få Motala att växa och kommunen ger dem förtroendet att sköta näringslivsverksamheten. Motalasonen Joakim Ljungqvist med ett förflutet inom näringslivsbolag och musikkanalen MTV anställs för att styra skutan. En av de första frågorna för Tillväxt blir att se över marknadsföringen av Motala som plats och begreppet "Östergötlands sjöstad" blir en succé. Strax därefter kontaktas kommunen av en konsultfirma med storslagna planer för Folkets Park som kommunen nyligen förvärvat trots stor politisk oenighet. Men idéer om ett flytande hotell och en stor eventanläggning rinner ut i sanden. Tanken att sälja in Folkets Park väcker dock ett frö hos Joakim Ljungqvist.
– Jag satt på min kammare och funderade på allt det där med flytande hotell och grejer. Men jag började fundera på hur det ser ut i Sverige, vad det finns för andra aktörer. Jag försökte ta ett helikopterperspektiv och kolla hur det såg ut i Skandinavien.
En enkel sökning på nätet över besöksnäringen i de nordiska grannländerna ger inspiration. I danska Billund finns en anläggning som drar tusentals besökare och omsätter miljardbelopp.
– Det var Lalandia. Jag visste inte riktigt vad det var för någonting, mer än att det var någon vattengrej. Men jag blev fascinerad över sättet som de visade upp sig. Det var så snyggt paketerat. Det ligger precis vid Legoland och det finns ett zoo där och de säljer varandra så bra ihop.
Men vägen från att tänka att det vore häftigt med ett stort vattenland till att faktiskt skriva på papper med ett börsnoterat bolag som äger hela fotbollslaget FC Köpenhamn är lång. För de flesta alldeles för lång. Joakim Ljungqvist däremot börjar fundera hur man ska sälja in Motala. I huvudsak hittar han fyra argument. Det finns attraktiv mark som kommunen har rådighet över. Med en anläggning i paritet med Kolmården borde man kunna locka besökare från hela mellersta Sverige. Det innebär tre miljoner potentiella badgäster. I en relativ närhet finns också andra attraktioner som likt situationen i Billund kan hjälpa till att locka besökare. Joakim Ljungqvist tänker på Astrid Lindgrens Värld, Kolmården, Vätternrundan och Göta Kanal.
– Och sedan handlar deras verksamhet om vatten och det är ju precis det som associeras med Motala. Fasen det gifter ju sig.
Så Joakim Ljungqvist ringer upp Jan Harrit, vd för Lalandia A/S. Budskapet är tydligt. Han vill komma ner till Billund och berätta om sin idé.
– Och det fick jag, efter lite diskussion.
Det är sent på våren 2014 när Joakim Ljungqvist och tre andra invigda åker till Danmark.
– Jag berättade om EU, Sverige, besöksnärings utveckling och prognoserna. Sedan kom jag ner på regionen och området.
– Jag såg det här som en kul grej. Det var inte så allvarligt utan vi provade oss fram. Vi lyssnade på vad de hade för behov och utgick från det. Och de var positiva till att vi hade varit där.
Mötet sker en fredag. Direkt på måndagen ringer Joakim Ljungqvist tillbaka till Jan Harrit. Han blir positivt bemött, men Jan Harrit vill inte komma till Motala och diskutera vidare. Han kräver mer information.
Tiden går. Det blir ett nytt möte i Billund. I väskan har han med sig några klassiska bilder över Varamon. En flygbild över Nordens största insjöbad. En fullbelagd strand i juli. Och Sverigekartan där kundunderlaget räknats upp till 4,8 miljoner människor.
– Då säger han att han vill komma upp hit och kolla själv. "Okej, vad roligt", tänkte jag.
Men någonstans har Joakim Ljungqvist själv svårt att förstå att det är på riktigt. Bara några få utvalda vet vad som diskuteras.
– Jag vågade inte riktigt tro på det när han kom hit. Jag skulle hämta honom på hotellet, men jag var tvungen att åka dit dagen innan och se om där stod en danskregistrerad bil. Det gjorde det.
Det är oktober, långt efter högsäsongen när Jan Harrit kommer till Motala första gången. Det är grått, grått, grått.
– Men han bara myser. "Det er Lalandiaväder".
Tillsammans åker de ut och tittar på Parken. De pratar detaljplaneläggning, skattesystem och tittar på Gamla Motala Verkstad.
– Sedan tackade han för en bra dag och åkte tillbaka.
Därefter blir det tyst. Men sedan är det plötsligt Jan Harrit som styr kontakterna. Han ringer upp.
– Han ville veta vad andra aktörer nationellt, i regionen och i Motala skulle tycka om en etablering. Och han ville ha information om tänkbara medinvesterare.
Joakim Ljungqvist visar det kompendium som man tog fram. Han håller det på behörigt avstånd från en journalists nyfikna ögon men visar att jo, intresset från omgivningen var stort. Det är när det här har presenterats som det mesta börjar lossna. Det är dags att involvera Lalandias styrelse.
– Då fattar jag att min roliga grej, inte bara är en rolig grej. Men jag trodde ändå inte riktigt på det.
Styrelsen gillar idén. Och de vill se Motala med egna ögon.
– När det kom till den nivån så måste man ju involvera fler. De ville ju träffa kommunledningen. Och sedan fick jag ju åka förbi hotellet och se om där faktiskt stod två danskregistrerade bilar. Och det gjorde det.
– Sedan blev det ett väldigt bra möte. Danskarna var superproffsiga och de tyckte att de fick väldigt tydligt stöd från Peter Ingesson och Camilla Egberth.
Efter det följde nya möten. En konkret tidsplan togs fram – en plan som sträcker sig flera år.
– Vi har gett dem en väldigt realistisk bild. Det är ingen mening att försköna. De måste kunna lita på den information som vi ger. Och de har förtroende och tycker att vi har bra kemi. När de lyfte fram det på presskonferensen blev jag jätteglad.
Men han har inte gjort det hela själv, även om idén föddes hos Joakim Ljungqvist. Ett intensivt arbete har skett utanför offentlighetens ljus från både kommun, kollegor och Tillväxts styrelse. En nyckelperson i sammanhanget har varit kommunens avgående samhällsbyggnadschef Alisa Basic.
Så är vi framme vid den 14 december 2016. Klockan är strax efter tio och det är dags att berätta en av Motalas största nyheter.
– Allt det där är i ett töcken.
Till slut, tror du att det här blir verklighet då?
– Ja, annars hade vi inte gått in i det här. Jag tror stenhårt på det här.