Det handlar om det kommunala partistödet. I Motala består det av ett grundstöd per parti, för 2018 kommer det att uppgå till 50 000 kronor, och därutöver 25 000 kronor per vunnet fullmäktigemandat. Med konsumentprisindex sker dessutom en viss uppräkning av beloppen. För tomma stolar utgår inget stöd.
Under 2017 uppbar det största partiet, Socialdemokraterna, 658 267 kronor och det minsta, Kristdemokraterna , 101 271 kronor i partistöd.
Tidigare lade sig inte kommunerna i hur partierna disponerade sina pengar, avsedda för den lokala politiska verksamheten. Men sedan 2014 regleras i kommunallagen att det ske en ekonomisk redovisning för varje verksamhetsår och den ska vara inlämnad senast 30 juni påföljande år. Det senare är den viktigaste av få regler. Ett parti som missar det datumet riskerar att bli utan stöd det kommande året.
Med redogörelsen ska också följa ett granskningsutlåtande och här får partierna själva utse sina granskare. Men där gör regelverket i princip halt. Lagstiftningen ställer inga krav på hur det redovisas. Partierna får själva ta ansvar för formerna.
Och i Motala görs det på olika sätt. Det är det mest slående intrycket när vi synar rapporterna för åren 2016 och 2017.
Miljöpartiet bifogar både resultat- och balansrapport för partistödskontot. Mest noga med detaljer är annars Socialdemokraterna som till och med skiljer på kuvert och porto bland administrativa utgifter.
I andra änden av skalan hittar vi Centerpartiet som båda åren punktar upp ett antal aktiviteter utan att ange respektive kostnad.
Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet redovisar med två klumpsummor. En för lokala utgifter och en för pengar som skickats till partidistriktet och i M:s fall även till riksorganisationen.
Avsikten med lokalt partistöd är att det ska användas just lokalt. Men här hamnar alltså ändå pengar på andra nivåer. Det förklaras med att det handlar om köp av diverse tjänster och bidrag till gemensamma utgifter, exempelvis för kurser och konferenser, IT-stöd, partitidning, kampanjmaterial. S understryker som enda parti att man inte gjort några utbetalningar till andra delar av partiorganisationen.
Vid det avgående kommunfullmäktiges sista möte i september noterades för kännedom åtta spretande och interngranskade redovisningar för 2017. För att vara ett krav och gälla så mycket pengar som 1,8 miljoner per år, kan man tycka att det här och var går lite väl lättvindigt till med redovisningen.
Som jämförelse tittar redaktionen på vad Motala kommun kräver för att bevilja en ansökan om årligt bidrag till en kulturförening. Här krävs en verksamhetsplan för kommande år med beskrivning av planerade arrangemang. Dessutom budget för arrangemangen och uppgifter om andra eventuella bidragsgivare.
För att också få ut ett verksamhetsbidrag – ett administrativt stöd – på 1000 kronor per år är det obligatoriskt att lämna årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse, bokslut, revisionsberättelse samt verksamhetsplan och budget för det kommande året.
Den här artikeln uppfyller på sätt och vis lagstiftarens idé med den kravlösa redovisningen av kommunalt partistöd. Kommunfullmäktiges förre ordförande Elias Georges (S) gör också den tolkningen:
– Genom att redovisningarna blir offentliga kan de granskas och ifrågasättas av allmänhet och media. Och därefter hoppas man att det utarbetas en praxis för vad som ska redovisas. Det går inte att diktera något här, men min personliga uppfattning är att det vore bra om partierna kunde enas om att redovisa på samma sätt, säger Elias Georges.