Distansjobbarna
Han står och väntar utanför sommarstugan i Västanvik, norr om Motala. Ett litet hus längst upp på en gata mot skogen. Miljön påminner lite om Bohuslän, med partier av stenklippor, som bryter av mot gräsmattan.
Mobilen ringer och han svarar snabbt. Ber att få återkomma igen klockan 15.
– Det var departementet, jag hade ställt en fråga, säger Johan Andersson efteråt.
Men hur kan han veta att intervjun är slut inom en dryg timme, undrar jag?
– Det brukar ta ungefär så lång tid, säger han vänligt.
Från trädgården ser man hur riksdagsledamoten pyntat stugan, med julgardiner och stjärnor. Ovanligt, medger han.
– I år har jag haft tid.
Vi tar en promenad ner till badplatsen och slår oss ner i några trämöbler. Jag häller upp kaffe som han tacksamt tar emot. Utsikten är fantastisk, trots att solen knappt varit framme på en månad. Vattnet kluckar mot strandkanten. På stigen intill oss promenerar några äldre par förbi, som han snabbt växlar ett par fraser med. Alltid trevlig, alltid tillgänglig. I en tid där fysiska möten avråds känns varje tillfälle till en kort ordväxling, ett byte av blickar, dyrbar. Att Johan Andersson saknar möten med människor, märks.
Han har varit riksdagsledamot och pendlat till Stockholm i tio år. Men i våras kom hans arbete i arbetsmarknadsutskottet att förändras.
– Vi var i Kenya och Rwanda i mitten på januari med en delegation och jag minns att jag läste om viruset i Wuhan. Då trodde jag att det handlade om vanlig säsongsinfluensa.
Det kom att bli så mycket mer.
Johan Andersson berättar att han till en början jobbade växelvis, två veckor hemma, två veckor i Stockholm. Efter sommaren infördes Skype-möten för utskotten och majoriteten av alla ledamöter övergick till distansarbete.
Ibland reser han till Stockholm för korta uppdrag, men det mesta arbetet sköts från sommarstugan i Västanvik eller bostaden i Motala.
I början, säger han, var tekniken kul, med alla möten i olika kanaler. Men det ebbade ut i takt med skärpta restriktioner.
– Man får inte den relation som vid kaffeautomaten utan blir lite isolerad.
Fysiska möten med Socialdemokraterna i Motala, där han är ordförande, ställdes också in.
Johan Andersson medger att han känner tacksamhet över att ha köpt stugan fem år tidigare. Den innebär miljöombyte.
– Det är skönt med avkopplingen.
Han försöker dagligen ta en långpromenad och går också gärna ner till sjön.
– Här kan jag sitta och dumglo en fin solnedgång.
När han är i riksdagshuset promenerar han också. Men då blir det på ett helt annat sätt, en nödvändig transportsträcka mellan olika möten.
I Stockholm äter Andersson oftast lunch med sina kollegor.
– Nu lagar jag mer mat, gör matlådor på helgerna, säger han.
Som vad?
– Korv Stroganoff och ris. Jag är förtjust i husmanskost.
Är det inte lätt att småäta när man jobbar hemifrån?
– Jag försöker att vara noga, men kaffet står på. När jag är i Stockholm finns det inte tid till att småäta.
Att försöka ha rutiner, trots hemarbete, är en målsättning för S- politikern.
Har du aldrig jobbat i pyjamas?
– Någon gång, men jag försöker att undvika det.
Johan Andersson börjar oftast arbetet vid köksbordet klockan 08 och jobbar till 16, om han inte har något kvällsuppdrag.
Distansarbetet har lett till vissa, positiva förändringar. Mer tid, i och med att han inte reser så mycket, eller kan göra fysiska studiebesök. Han upplever också att andra blivit mer lättillgängliga.
Själv försöker han däremot, på helgerna, att koppla bort mejlen i större utsträckning.
– Jag blir hjärntrött av att jobba digitalt. Det är mer intensivt.
Samtidigt återkommer fascinationen för just tekniken. När mötet med Nordiska rådet i Reykjavik blev omställt hölls istället ett möte digitalt. En aktivitet som tydligt imponerade på Johan Andersson.
– Jag hade FN:s generalsekreterare António Guterres vid bordet och en direktöversättning av det han sa i mina hörlurar.
När det börjar bli dags att promenera tillbaka mot huset berättar Johan Andersson att det i somras fanns grannar som lite försiktigt undrade hur han kunde sköta riksdagsarbetet via datorn ute i trädgården.
Och så här års har det blivit vardagsmat att se honom promenera under jobbsamtal.
Men tekniken har inte bara resulterat i arbete utan också i lite digitala nöjen som after work och nyligen en julfest.
– Det var underhållning, rim och vi drack glögg. Det funkade utmärkt, säger Johan Andersson.