Nya direktiv från statligt håll gör gällande att alla landets kommuner ska få ett utökat ansvar för civilförsvaret. I arbetet ingår uppdraget att ta fram en krigsorganisation för den berörda kommunen. Men för att kunna fatta ett sådant beslut måste samtliga inblandade politiker säkerhetsprövas enligt säkerhetspolisens regelverk.
– Det råder försvarssekretess på den här organisationen och för att kunna få ta del av information om den och underlaget för beslutet måste politikerna vara säkerhetsprövade. Det går ju inte att de tar beslut om de inte sett förslaget till beslut, säger säkerhetschef Johanna Haapamäki.
Vad är det ni tittar på i er prövning?
– Vi utgår från säkerhetspolisens krav. Det görs då en lokal bedömning och i vissa fall hämtar man också in underlag från Säpo, säger Johanna Haapamäki.
Vad avgör om ni ska hämta in underlag från Säkerhetspolisen?
– I vissa sammanhang kan det krävas en mer formell säkerhetsprövning, men annars räcker det med en lokal bedömning, säger hon.
Enligt Säkerhetspolisen ingår det i utredningen att titta på personliga förhållanden av betydelse för prövningen. Det innebär att man genomför en säkerhetsprövningsintervju, hämtar in betyg, intyg och referenser uppgifter som också ska kontrolleras mot exempelvis universitet och arbetsgivare. Vidare ska man under intervjun bedöma "lojalitet, pålitlighet och sårbarhet".
Vilka politiker är det som ska säkerhetsprövas?
– Man får inte göra säkerhetsprövningar om det inte finns en anledning, därför är det inte alla politiker som kommer att prövas. Men exakt vilka det är får jag faktiskt inte prata öppet om, säger Johanna Haapamäki.
Ni har påbörjar arbetet, är det någon som inte klarat prövningen hittills?
– Vi har inte stött på några problem hittills, säger hon.
Arbetet att säkerhetspröva politikerna är tidskrävande. Det gör att beslutet om krigsorganisation som de ta inte kommer att avgöras i det närmaste. Enligt Johanna Haapamäki är förhoppningen att ett beslut ska kunna tas under nästa år.
– I händelse av krig måste vi ha en färdig krigsorganisation att aktivera. Det handlar om att kommunen i händelse av krig ska ha klart för sig vilka uppgifter som ska göras i kommunen, vilka resurser som finns och vilka prioriteringar som behöver göras, säger hon.