Inom den offentliga vården i Östergötland görs all obesitas-kirurgi (fetma) på kirurgiska kliniken i Norrköping, drygt 200 per år.
Ellen Andersson säger att patienten, efter en remiss från vårdcentralen, kallas till en storgruppsföreläsning där kirurg och dietist berättar om den kroniska sjukdomen (fetma), kirurgin och processen kring den. Under ett halvdagsbesök på kirurgmottagningen får patienten sedan enskilt träffa dietist, obesitas-sjuksköterska, kurator och kirurg för information, undersökning och bedömning. Därefter diskuterar teamet kring varje patient och fattar beslut om lämplighet.
På frågan om det är ”lätt” att få en operation beviljad är överläkarens svar mer resonerande:
– Borde personer med sjukdomen, som inte kan uppnå bestående viktnedgång genom livsstilsförändringar, inte erbjudas kirurgi? På vilket sätt borde det göras ”svårare” att beviljas operation för den här patientgruppen? Vilken vård borde i så fall erbjudas istället?
– Det finns mig veterligen ingen patientgrupp inom kirurgisk vård i Region Östergötland som får så mycket preoperativ information om komplikationer och biverkningar som den här gruppen. Men det handlar förstås också om att patienten ska ta in informationen som ges. Vi lägger ner stora resurser på det, säger Ellen Andersson.
Hon förklarar vidare att patienter i den här gruppen även riskerar att utveckla en lång rad livshotande sjukdomar om inte ett ingrepp görs.
– Obesitas är också en sjukdom som är stigmatiserande och som det finns en mycket stor okunskap om i samhället och inom vården.
Det går inte, enligt Andersson, i förväg säga vem som kommer att drabbas av postoperativa komplikationer, lika lite som vem som kommer drabbas av svåra följdsjukdomar utan operation.
Hon tror inte att lösningen är att lägga ännu mer resurser på information inför ett ingrepp.
– Utan fortsätta arbeta med att få en bättre uppföljning efteråt så att de som får problem kan få rätt vård och stöd när de inte mår bra.
Hur vanligt är det med svåra biverkningar?
– Allvarliga komplikationer är ovanligt, men till exempel blodbrist orsakad av försämrat järnupptag kan drabba en av tio patienter. Med kostråd och god följsamhet till de tillskott av mineraler och vitaminer som rekommenderas livslångt efter en operation, kan många biverkningar förebyggas.
Samtidigt säger Ellen Andersson att många patienter inte går på de årliga kontrollerna i primärvården som de rekommenderas. Där görs en klinisk avstämning av mående, viktutveckling och följdsjukdomar. Blodprover tas för att hitta eventuella bristsjukdomar.
– På kirurgkliniken har vi patienterna på återbesök efter 6 veckor och efter ett år. Mår man bra då och blodproverna ser bra ut remitteras patienten till primärvården för fortsatta kontroller. På de flesta vårdcentraler måste patienten själv höra av sig och boka tid. Det tror jag bidrar till att många inte får den uppföljning som rekommenderas.
Överläkaren säger också att hon välkomnar en satsning som nu görs av Socialstyrelsen för att kunna ta fram nationella riktlinjer för vård av barn och vuxna med obesitas.
– Det hoppas jag kommer göra att vården för den här patientgruppen kommer förbättras över hela landet och göras mer jämlik än den är idag, säger Ellen Andersson.