"Det är så galet så det finns inte", säger Joakim Svensson om de nya dokumentationskraven.
– Vi som jobbar med människor har en samvetsstress. I slutändan vill man inte svika eleverna och då sabbar man sin egen mentala återhämtning.
Orden kommer från Joakim Svensson, lärare samt skyddsombud på Skolgårda skola. Han brinner för undervisningen, men framhåller att allt mer tid går åt till administration.
I augusti blev lärarna varse om kommunens nya dokumentationskrav. Nu protesterar ett 60-tal av dem i en skrivelse. Lärarna kommer från samtliga av de kommunala högstadieskolorna.
– Vi hinner aldrig riktigt träffas på skolorna och prata igenom hur vi har det. När vi gör det och delar erfarenheter märker vi att det är samma oro och samma arbetsmiljöproblem på alla högstadieskolor, säger Joakim Svensson.
Tidigare har lärarna mitt i terminen gjort ett övergripande omdöme för varje elev i varje ämne. Nu ska de, i det digitala systemet IST, markera hur väl eleverna uppnått varje betygskriterium. Det ligger sedan till grund för själva betygssättningen. För Joakim Svenssons del skulle det röra sig om cirka 3 000 markeringar.
– Det ska vi göra samtidigt som vi förbereder och efterarbetar vår undervisning, är goda pedagoger och anpassar. Det går inte. Att sätta sig med varje betygskriterium är så absurt att det inte går att föreställa sig hur mycket tid det skulle ta.
I skrivelsen lyfts att de ökade dokumentationskraven leder till en ohälsosam arbetsbelastning. Det hänvisas till en riksundersökning från 2021 som visar att svenska lärare har en sjukfrånvaro nästan i nivå med vårdpersonals, trots att yrket saknar tunga lyft och skiftarbete.
– Jag återhämtar mig inte som jag ska på kvällar och helger. Man sitter framför datorn ändå. Man läser mejl, man går in i datasystemet, man gör allt som man inte hann med.
Joakim Svensson sitter i Mariebergsskolans slöjdsal. Bredvid sitter Nicklas Eld, som arbetar på skolan. Han känner oro för sitt, och lärarkollegornas, välmående.
– Vi pratar nästan inte om något annat i arbetslagsrummet. Man orkar inte, säger han.
Utanför fönstren börjar det att mörkna och skollokalerna håller på att tömmas på både elever och lärare.
Joakim Svensson lyfter att det inte bara är administration och dokumentation som har ökat över tid, utan också undervisningstimmarna.
– För drygt 20 år sedan undervisade lärare två klocktimmar mindre i veckan än i dag – och man hade mindre administration och dokumentation. Det här har man lagt på, samtidigt som man ökar klasstorlekarna. Det ställs högre krav, samtidigt som för- och efterarbete till lektionerna minskar mer och mer.
Nicklas Eld är lärare på Mariebergsskolan. Tiden som ska läggas på dokumentation är orimlig. Det tycker både han och ett 60-tal av kommunens lärare, som skrivit under en skrivelse till politiker och tjänstemän.
Hur kan det här påverka människor som vill bli lärare, tror ni?
– Avskräckande, tror jag. I en facklig enkät för några år sedan upplevde mellan sju och åtta av tio lärare att dokumentation förstör arbetsglädjen. Det är inte det man blir lärare för, att sitta vid en dator och fylla i matriser, utan det är kontakten med eleverna och få dem att tända på ett ämne.
Stressen de känner riskerar dessutom att smitta av sig på eleverna, tror Joakim Svensson.
– När stressade lärare blir irriterade, gör misstag och tänker fel blir det mer konflikter.
Under vårterminen ska lärare skriva framåtsyftande omdömen, som berättar hur eleverna i fråga kan arbeta framåt. En kollega till Joakim Svensson hade lagt tio timmar på omdömena – och var bara halvfärdig. "Tio arbetstimmar som har tagits ifrån att planera bra lektionsaktiviteter eleverna. Det är bara ett exempel", säger han.
De trycker också på att undervisningskvaliteten blir sämre. Uppgifter återanvänds och de hinner inte anpassa dem till varje klass. Joakim Svensson tror att eleverna lär sig mindre, när de fokuserar på betygskriterierna och inte på ämnet.
– Vi har bedömt sönder eleverna med den förra läroplanen. Jag upplever att elever inte vågar ställa "dumma" frågor för att de har lärt sig att läraren bedömer och bedömer och bedömer, säger han och tillägger:
– Beröm gör att man växer som människa kunskapsmässigt, inte att hela tiden bli bedömd. Det skulle inte förvåna mig om det här är en av anledningarna till att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar.
Lärarna upplever att de inte blir lyssnad på av chefer och förvaltning.
– Plötsligt fick vi inget gehör uppifrån när vi försökte förklara att det här är fel. Folk var förtvivlade på vår skola. Det här går inte. Man får ett ångestpåslag bara av tanken på att göra den här jättedokumentation senare i december, säger Joakim Svensson.
Nicklas Eld ser uppgiven ut.
– Uppifrån ger man oss en bild av att dessa pluppar ska fungera som underlag vid lärarbyten. När en lärare slutar och en annan tar över säger de ingenting egentligen.
Nicklas Eld tror att eleverna lär sig mindre i takt med att dokumentationskraven ökar. Som elev fokuserar man mer på betygskriterierna än på ämnet i sig.
Hans Grimsell, chef för gymnasiet, högstadiet och elevhälsan i Motala kommun, menar dock att de utökade dokumentationerna lägger en bra grund för bedömning.
– Sedan är det inte fel att man utöver det samtalar, men det krävs någon form av dokumentation och att den sker på ett likvärdigt sätt för att man ska säkerställa att eleverna får en rättssäker bedömning, säger han.
Han lyfter att en tredjedel av eleverna i årskurs nio inte är behörig till gymnasiet i dag. Det är en anledning till de utökade dokumentationskraven.
– Det är allvarligt, både för kommunen men också för eleven. Vi ser att vi behöver bli bättre på att dokumentera elevernas lärande för att veta vilka moment i undervisningen som är särskilt svåra för eleverna, så vi kan utveckla de momenten i undervisningen.
"Arbetsbelastningen är en fråga för rektorerna som leder och fördelar arbetet på skolorna och det är klart att man måste ha en dialog om arbetsmiljön, arbetsbelastningen, vad uppdraget är och vad man ska göra på sin arbetstid. Men att dokumentera ingår i uppdraget", säger Hans Grimsell, chef för gymnasiet, högstadiet och elevhälsan i Motala kommun.
Vad gäller lärarnas mående och arbetsbelastning framhåller Hans Grimsell att det är en fråga för respektive rektor. Om man inte finner tid för återhämtning är det viktigt att ha en dialog med sin chef om hur arbetsuppgifterna ska rymmas inom arbetstiden.
Han tror inte att den stress som lärare känner riskerar att smitta av sig på eleverna.
– Jag tror snarare att det faktum att en tredjedel av våra årskurs nior inte är behöriga till gymnasiet leder till större oro och stress.
"Den dokumentation som ingår, som vi pratar om nu, är en del av att kunna utveckla undervisningen", säger Hans Grimsell om de utökade dokumentationskraven.
Hans Grimsell tror inte att de utökade dokumentationskraven försvårar rekryteringen av lärare. Han ser heller inte att det skulle påverka kvaliteten på undervisningen. Att lärare tvingas återanvända uppgifter utan anpassningar vill han inte kommentera.
– Det är jättesvårt att svara på eftersom jag inte känner till att det ska ha skett.
Vidare menar han att man har försökt att bemöta den oro som lärarna känner. Han berättar att han har beskrivit syftet och målet med de utökade dokumentationskraven för flera lärargrupper.
– Sedan kan jag se att vi skulle kunna ha utbildat pedagogerna bättre i hur man, på ett effektivt sätt, gör den här dokumentationen. Det är klart att man måste vara självkritisk och titta på om vi hade kunnat införa det här på ett bättre sätt och ge ett bättre stöd – och vi har för avsikt att ge utbildning och bättre stöd under våren.