På måndagen inleddes temaveckan "Motala för jämställdhet" med en paneldebatt på Motala bibliotek. I panelen ingick lokalpolitiker från de partier som är representerade i Motala kommunfullmäktige.
Moderator var Tina Olby från "Nätverket för Motala för jämställdhet", ett samverkansprojekt med representanter från kommunen, organisationer och föreningar. Debatten behandlade partiernas program om jämställdhet och visioner och avslutades med frågor från publiken.
– Mig veterligt är det första gången som politiker debatterar jämställdhet så här, sa Tina Olby strax innan det var dags.
Hon hade förberett sig noggrant och gått igenom de olika partiprogrammen för att se vad respektive parti har att säga.
– Men det viktigaste är egentligen att få höra hur de konkret ska jobba för sådant de tycker är viktigt.
Många hade kommit för att lyssna, betydligt fler kvinnor än män. I den talrika publiken fanns många som är politiskt aktiva eller jobbar med jämställdhet på andra sätt. Bland andra Anna Frostemark som arbetar inom Kvinnojouren.
– Jämställdheten är dålig. Jag vill höra om politikerna har några planer för att förbättra den, förklarade hon sin närvaro.
– Finns det något vanligt folk här, undrade Tina Olby och fick se ett flertal personer räcka upp handen.
Två av de "vanliga" var 15-åringarna Tindra Frost och Jonna Pettersson.
– Vi är mest intresserade vad politikerna ska säga om hbtq-frågor, berättade de.
Det var även Robin Nordh, ordförande i hbtq-föreningen Qutie.
– Jag vill höra vad politikerna har att säga om det mänskliga perspektivet på de som kämpar för att bli accepterade.
Partiföreträdarna – fem kvinnor och tre män – fick sedan några minuter var för att redogöra för vad just deras parti gjort, gör och vill göra för jämställdheten mellan könen. Här framkom bland annat åsikter som att skolors personal ska ha ett normkritiskt arbetssätt, att kvinnojouren är livsviktig, att man måste jobba hårt mot hedersförtryck och att ett register över sexualförbrytare bör upprättas.
Sedan släppte Tina Olby igång debatten. Först ut var Vänsterpartiets Kerstin Lundberg som anklagade Sverigedemokraten Marcus Lejonqvist för att vara osaklig. Därefter svalnade debatten av, åtminstone så länge tidningen fanns på plats. Olby styrde det hela med fast hand och tvingade debattörerna att inte sväva ut i långrandiga resonemang.