– Ska jag hälla upp en kopp åt dig också?
Jag svarar jakande och Ola Serneke lyfter termosen och fyller en kopp, med rykande hett kaffe, och sträcker den över bordet. Lindar sen papperet av en av de wraps som finns i kaffekorgen och tar en tugga.
Vi sitter i ett av rummen i tidigare Tingshuset i Motala. Ola är inbjuden av Rotary Motala och ska om knappt 30 minuter hålla föredrag om hans företag Sernekes verksamhet i allmänhet och deras byggplaner i Motala i synnerhet.
Det vi pratar om medan vi tuggar i oss våra bakverk har ingenting med det att göra. Gunilla Brynell Johansson, tidigare VD för Vätternrundan, har skvallrat om att undertecknad skrivit en hel del om cykel och även cyklat själv. Och Ola Serneke är en hängiven motionsidrottare främst inom cykel, längdåkning och enduro.
– Jag var nere i Italien och körde Marcialonga i helgen. Det är ett roligt lopp och häftigt att se den utveckling som varit bland motionärer de senaste tio åren. Både inom längdåkning och cykel. Som du säkert också sett i Vätternrundan.
Därefter följer en tio minuters lång diskussion om motionsidrott och utvecklingen inom cykling. Som ett kvitto på det konstaterar vi att Olas bästa tid på Vätternrundan är en kvart bättre än min. Men att min tid från 2006 gav en plats topp 75 medans Olas tid 15 år senare gav en 195:e plats.
Den delen av vårt samtal avslutas med att jag frågar hur mycket han, som företagsledare för ett stort byggbolag, hinner cykla på ett år.
– Jag har inte riktigt koll. Men över 1 000 mil blir det säkert. En runda på tio mil är ingenting, milen springer iväg. Jag gillar att kombinera landsvägscykel och MTB med att köra enduro och längdskidor. Kombinerar du de sporterna får du med hela kroppen, säger han och knycklar ihop papperet som wrapen var inlindad i.
Samma öde som omslagspapperet har ett antal byggplaner gått till mötes senaste tiden. Med skenade inflation, höjda räntor och en konjunktur som svängt kraftigt nedåt pratas det om kristider för byggbranschen. Något som Ola Serneke medger att även Serneke märkt av.
Men han menar att det inte är något som han oroar sig speciellt mycket över.
– Vis av erfarenhet vet jag att branschen går upp och ned. Så har det alltid varit. Jag har varit med och passerat ett antal sådana ned- och uppgångar. 90-talet var av sin karaktär, då var det tufft. Efter det har det varit mer kortvariga svängningar. Det brukar vara så att nedbromsningen varar mellan 12 och 20 månader. Sen tar det fart igen, säger han och tar en klunk av det vid det här laget inte lika heta kaffet.
Han fortsätter sedan med att förklara den bakomliggande orsaken till att byggandet kommer ta fart igen. Men att det kan ta något år till innan det händer.
– Det grundläggande är att det finns en efterfrågan på bostäder. Finns den finns det också efterfrågan på kontor och handelslokaler. Och sen 2000-talets början har befolkningen i Sverige ökat med 1,6 miljoner människor. Det är mycket folk och vi vet ju att behovet av bostäder inte har minskat även om vi har byggt lite mer enheter de senaste fyra-fem åren. Men det har ändå inte varit någonting i förhållande till vad som krävs. Man får bara köpa läget att konjunkturcykler kommer och går. Men framför allt att det vänder om den fundamentala efterfrågan finns och det gör den ju.
Jag ställer frågan om den konjunkturnedgång som vi är inne i just nu kan komma att påverka Sernekes planer för Motala. En fråga som får Ola att spricka upp i ett litet leende innan han svarar:
– Nu har vi precis signerat planavtal med Motala kommun. Så egentligen kan man lite ironiskt säga att det passar rätt bra. Då kan planarbetet pågå 12-16 månader och så har marknaden tagit fart igen. Jag tror att vi når botten i mars nånstans, eftersom toppen var i mars 2022. Då var det som dyrast överlag. Botten kommer nu i mars och sen kommer det vända sakta och jag tror att räntan också kommer vända tillbaka i höst. Då kommer prisläget från mars -22 vara tillbaka någon gång under 2024-25. Man behöver inte vara hyperintelligent för att räkna ut det. Det är bara att titta på statistik och kurvor för konjunkturcykler, säger han.
Vi lämnar konjunkturcykler och kristider och går istället in på det som Ola ska ägna en stor del av sin föreläsning, för det 80-tal personer som kommit för att lyssna på honom, åt. Nämligen utvecklingen av Gamla Motala verkstad.
Ett område som Serneke 2021 fick köpa av Motala kommun för en krona mot att de utvecklar området. De fick då också krav på sig att inom två år utveckla Lokverkstan till en evenemangslokal.
Den kravet hade de uppfyllt ett drygt halvår senare och Ola Serneke var själv på plats när The Ark, som första band, intog scenen i den nyrenoverade lokalen. Han blir smått uppspelt och får en intensiv blick när han berättar om den upplevelsen.
– Det var riktigt kul. Det var litegrann som man hade kunnat föreställa sig att det skulle bli när det blir riktigt bra. Nu blev det faktiskt så. Att vara där och se den där härliga känslan live. Just det här att folk satt i gräset och hade fika och sånt med och satt och lyssnade utanför. När det inte bara knös in en massa folk i Lokverkstan utan det är liv och rörelse runt omkring samtidigt. När det blir lite av en folkfest. Sånt gillar jag, det kändes väldigt bra.
Lokverkstan är dock bara början på den förvandling av området som Serneke tänkt sig.
– Tanken är att förtäta det och få in mer verksamheter och mer bostäder. Blanda det med ett hotell så det drar folk som en destinationsplats. För att på så vis locka företag och folk som inte är från Motala att komma dit.
Att en verksamhet, Bona folkhögskola, då valt att flytta till nya lokaler i centrala delar ser Ola Serneke inte som något negativt.
– Det var nog bra för alla parter att de hittade bättre och mer ändamålsenliga lokaler. Då kan vi titta på vår långsiktiga plan, vår vision utan att störa dem.
När du som erfaren byggherre kommer till en plats som Gamla Motala Verkstad med så mycket historia. Väcks det då någon speciell känsla? Något som känns extra viktigt?
– Det är kombinationen att kunna bevara det som är bevaransvärt och kulturminnesmässigt något värt att hänga i julgran. Sen måste man vara ärlig med att man inte kan bevara allt. Ska man vara ärlig är 50 procent där borta skit. Det är mycket, som Lokverkstan, som är grymt fint. Men det som är tillbyggt, som museibyggnaden, är bara att riva. Det är bara plåt och plywood. Kan man istället komplettera med en ny byggnad i modernt snitt men i gammal tappning blir det hur bra som helst.
Under föreläsningen berättar sen Ola Serneke mer ingående hur han tänker sig att området ska se ut när det blir klart. Han visar skisser på hur de town house som är planerade kan komma att se ut och vilka övriga verksamheter han kan tänka sig bli aktuella inne i Plåtverkstan.
Där har han en idé som för oss tillbaka till där vi började vårt samtal. Till cyklingen.
– En velodrom är en grej som hade passat bra där. Sen får man se hur stor man gör den. Men det tycker jag är en sån typisk grej som skulle kunna skapa mervärde. Speciellt som Motala är en cykelstad och jag tror det skulle vara väldigt många som skulle åka hit bara för det. Det hade blivit en attraktion i sig. Ungefär som att vi har en skidanläggning i Göteborg som folk åker till, säger Ola Serneke samtidigt som Gunilla Brynell-Johansson kliver in i rummet.
– Pratar ni bara cykel? Vi är redo att köra igång nu om ni är klara, säger hon.
Med löfte om att Ola kommer stå i Tingssalen inom fem minuter lämnar hon oss. Så vi lämnar Gamla Motala Verkstad och ägnar våra sista minuter åt de övriga projekt som Serneke har planer för i Motala.
Som ishallsprojektet som Motala kommun så sent som dagen innan vi träffas öppnat anbudsförfarandet för och där kommunen beräknar byggtiden till 28 månader.
– Självklart tittar vi på det projektet. När det gäller byggtiden så är allt relativt vad som är byggtid och inte byggtid. Man kan givetvis bygga det snabbare, allt beror på innehållet. Bygger man bara en bandyhall kan det gå väldigt snabbt. Nu har jag inte tittat på förutsättningarna, exempelvis vilka markförutsättningar det är. Behövs det pålning så tar sånt sin tid. Men när jag inte vet alla förutsättningar ska jag inte kommentera vad som är en rimlig byggtid, säger Ola Serneke.
Något han däremot gärna kommenterar och dessutom har en klar åsikt om är vilken plats som är bäst lämpad att bygga ishallar på. Och vilket av de två alternativen, som det har debatterats om, som skulle bli det mest attraktiva bostadsområdet.
– I området där den nuvarande isstadion ligger finns det ritade planer för att bygga bostäder på. Det är ett område som jag tror skulle lyfta stan, en väldigt fin plats som ligger väldigt bra till. Tittar man på områdena ur en evenemangsynvinkel är området vid riksvägen en mycket bättre placering.
Finns det fler områden i Motala som ni har tittat på för eventuellt framtida projekt?
– Vi hoppas vara med och utveckla även andra delar av stan. Orsaken till att vi etablerade oss här i Motala är att vi såg möjligheterna. Du har bra kollektivtrafik, du har stränderna, kulturen, idrotten och evenemangen. Motala är en dold oslipad diamant som går att göra något riktigt bra av, säger Ola Serneke innan han hastar nerför trapporna och ställer sig framför åhörarna.