Markstridsskolan i Kvarn är en av de 17 svenska försvarsanläggningar som USA får tillgång till om DCA-avtalet godkänns. Motala kommun är en av 109 remissinstanser som fått ge sin syn på avtalet.
Sverige och USA undertecknade i december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCA-avtal). I avtalet regleras, bland mycket annat, amerikanska styrkors rätt att få använda vissa av den svenska försvarsmaktens anläggningar.
Ett förslag på 400 sidor, där DCA-avtalet föreslås godkännas och ett antal svenska lagar ändras för att Sverige ska kunna uppfylla sin del av det, har nu skickats ut till 109 remissinstanser. Däribland Motala kommun som berörs av avtalet då markstridsskolan i Kvarn är en av de anläggningar som berörs.
– Vi hade en lång diskussion om det här ärendet och det är ett oerhört komplext förslag att ta beslut i, säger Mark Henriksson (M).
Han berättar att kommunens säkerhetschef Johanna Haapamäki gått igenom förslaget ur ett kommunalt perspektiv. Helt enkelt hur avtalet om försvarsamarbete med USA skulle påverka Motala.
– Det kan vi inte veta vad det innebär i ett längre perspektiv. Men utifrån var vi står nu så ser vi att det har inte någon större påverkan vad vi kan veta. Och utifrån det så har vi inga synpunkter på promemorian, säger Henriksson.
Mark Henriksson (M) menar att det inte går att veta vad försvarssamarbetet kommer innebära i ett längre perspektiv. Men att det i nuläget inte ser ut att ha någon större påverkan på Motala kommun.
Både C och MP reserverade sig mot beslutet att besvara remissen med att Motala inte har några synpunkter.
Maria Persdotter (C) är kritisk till att Motala kommun i sitt remissvar till förslaget för DCA-avtalet säger att de inte har några invändningar mot förslaget. Det då hon inte känner sig trygg med att kommunen har kompetensen för att avgöra vilka konsekvenser avtalet får för Motala.
– Det är ett väldigt stort material och tittar man i det så är det väldigt svårt att bedöma vad det här kan få konsekvenser. Det som jag då tycker blir problematiskt är att om jag säger ja till det här remissvaret, då har jag sagt att jag har förstått vad det här får för konsekvenser för Motalas del. Och det vet jag inte, säger Maria Persdotter (C).
Hon fortsätter:
– Jag kände mig helt enkelt inte helt trygg med att vi har kompetensen i kommunen för att svara på den här remissen.
Elias Georges (S) höll inte med om den kritiken mot beslutet. Han menade att Motala måste följa med i arbetet när omvärldsläget tvingat fram förordningsförändringar på nationell nivå.
– Svaret till beslut var att vi inte hade något att erinra och det stämmer ju. Vad gäller kompetensdelen så återstår det att se. Finns den inte så får vi skaffa den tänker jag. För vi kan inte hålla oss utanför i någon isolerad ö när staten sökt om NATO-medlemsskap. Och tråkigt nog behövs det här utifrån den utveckling vi såg 24 februari 2022 med den storskaliga invasionen av Ryssland mot Ukraina, säger Georges.