Djurkälla är ett hett ämne när ett förslag till detaljplan nu presenterats, som rör utbyggnad i området.
Närmare 400 personer har på 1,5 vecka skrivit på en protestlista som rör planerna på att exploatera i Djurkälla-området.
Som tidigare nämnts kommer Riksbyggen, om planen antas, bygga hus på 12 hektar åkermark, som de tidigare köpt, och som ska resultera i runt 225 nya bostäder.
Motståndarna ifrågasätter inte bara behovet och syftet med detaljplanen. De menar också att byggnation på bördig åkermark strider mot miljöbalken. Kommunstyrelsens ordförande Mark Henriksson (M) håller inte med.
– Det stämmer inte. Vi får i varje situation och göra avvägningar där man ställer olika intressen mot varandra och jordbruksmark är ett starkt intresse. Men det är också samhällsutveckling och bostadsbebyggelse, säger han och förklarar att planenheten gjort en gradering av jordbruksmarken i området, tre olika klassificeringar, där den tilltänkta marken klassas som en trea, och därmed har ett lägre jordbruksvärde.
– Utifrån det ser vi att det är rimligt att göra en bostadsexploatering här, säger Mark Henriksson.
Kan du se att kommunen har uteslutit att bygga på andra platser som kanske inte påverkas i samma grad Djurkälla, sett till frilufts-, natur- och djurliv, där karaktären på landskapet nu riskerar att förändras?
– I hela planprogrammet så är snarare syftet att man ska tillgängliggöra området. Vi vill se kollektivtrafik så fler kan ta sig dit. Vi vill asfaltera och skaffa belysning så att man på ett säkert och bättre sätt ska kunna komma dit. Hela andemeningen är att varsamt skapa bostadsbebyggelse, men samtidigt behålla det unika i området.
Går det?
– Självklart kommer det att bli förändringar. Men någonstans handlar det om att när man bygger så kan man göra det på olika sätt. I den här planen har man en stor äng i mitten och man har grönkorridorerna som knyter ihop Djurkällaplatån och skogen. Jag tror att det absolut går att kombinera.
Avfart/infart mot Djurkälla sker i dag från ett starkt trafikerat rv 50. I detaljplanen finns olika förslag på lösningar för hur man skulle kunna leda om trafiken för ett bättre trafikflöde, men också för ökad trafiksäkerhet. Här kommer det dock krävas ett eget investeringsprojekt mellan markägare och Trafikverket, framgår av materialet.
Om detaljplanen godkänns men det inte finns något avtal för investeringsobjekt klart, kan man ändå börja bygga första etappen?
– Ja, det går absolut att starta. Hela planprogrammet är en stor del och nu går vi in med en detaljplan. Bedömningen utifrån den är att man inte behöver göra några förändringar för riksväg 50. Det är i nästa steg, om man ser att man kan gå fram med fler exploateringar och det blir en mycket större massa människor, då kommer man behöva göra förändringar.
Hur ser du på att boende initierat en namninsamling, mot planerna?
– Jag tänker att oavsett var vi exploaterar och går fram med bebyggelse kommer det att finnas ett motstånd från dem som berörs. Det är svårt att hitta bebyggelse som gör att alla blir nöjda. Vi som kommun har som ansvar att försöka tillgodose alla intressen. Men det är svårt och förändringar gör att människor påverkas. Utifrån det tycker jag det är fullt rimligt att det blir protester.
Mark Henriksson (M) och Elias Georges (S) tror på en bostadsetablering i Djurkälla. Men båda välkomnar samrådstiden, där allmänheten nu får möjlighet att lämna in sina synpunkter.
Där håller även oppositionsråd Elias Georges (S) med.
– Det vore konstigt om inte folk hade åsikter, men för vår del, från S säger vi, låt oss pröva det här i samråd och lyssna in vad medborgare och myndigheter säger. Inget är ristat i sten.
Men samtidigt som Georges säger att man ska beakta alla synpunkter, framhåller han att det finns ett bostadsbehov och en kö till villatomter i kommunen. Intresset från en privat aktör att bygga i Djurkälla, skulle öppna upp möjligheter för nyproduktion i ett attraktivt läge. Enligt oppositionspolitikern står dessutom samtliga partier bakom översiktsplanen 2040, som pekar ut området för bostäder.
Idag är, enligt Elias Georges, 40 procent av invånarna i området permanentboende. Men detaljplanen möjliggör inte bara nya bostäder utan innebär även att fler med fritidshus kan bli permanentboende, genom planerna på kommunalt vatten och avlopp.
Om Djurkälla som rekreationsområde resonerar han:
– Jag vill påstå att det skulle kunna stärka förutsättningarna för ett friluftsliv i området med fler stigar och eventuellt någon slags besöksparkering framåt. När kommunen blir huvudman, om detaljplanen godkänns, så tar vi också ansvar för skötsel av allmän plats och tillgängliggör området för fler.