Ella Gunnarsson, 14, och Vilmer Mörk, 14, elever på Kunskapsskolan, tycker båda om att ha en senare skolstart. Vilket deras kompisar på andra skolor blir häpnade över att höra.
– De blir helt häpnade. De säger liksom ”Åh vilken dröm. Jag vill också börja så sent varje dag", berättar högstadieeleven Ellen Gustavsson.
Det är en vanlig reaktion som hon och Vilmer Mörk, elever på Kunskapsskolan, möter när de berättar för sina kompisar på andra skolor vilken tid de börjar i skolan.
De båda 14-åringarna går i åttondeklass och berättar att de börjar 09.20, fyra av fem skoldagar. Och det är vad Jönköping University nu undersöker i en ny studie.
Tonåringar i högstadiet blir piggare på kvällen och tröttare på morgonen. Nu vill forskare se om en senare skolstart kan leda till en bättre psykisk hälsa hos elever. Men även om det kan förbättra deras kognitiva förmågor. Liknande studier har gjorts i andra länder, med positiva resultat. Än saknas en liknande studie i svensk kontext, förrän nu.
– Mer sömn leder till att elever presterar bättre, då får de bättre betyg vilket också minskar deras stress, säger Joel Francén, kurator på Hällaskolan i Motala.
Rektor Helena Mellberg och specialpedagog Maria Mohall, på Mariebergsskolan tror att det kan innebära stora förändringar inom skolan vid senare skolstart. Men även för samhället.
Rektor Helena Mellberg och specialpedagog Maria Mohall, på Mariebergsskolan, tror att en timmes sovmorgon kan få blandade effekter. Inte bara för eleverna, utan för samhället i stort.
– Östgötatrafiken lägger inte om trafiken för en högstadieskola, säger Helena Mellberg och fortsätter:
– Vårt huvuduppdrag är att få alla elever godkända. Och då ska vi bedriva en skola som gör dem godkända. Och självklart, om en studie visar positiva effekter kommer vi att anpassa oss. Men som jag sa, då måste hela samhället hänga på.
Linus Granath, rektor på Innovitaskolan, tror att det kan vara förenklat med att enbart en timmes sovmorgon kan förbättra elevers hälsa och resultat. Han tror att det handlar om att man måste ta hänsyn till en helhetsbild.
Någon som tänker i samma banor är rektorn på Innovitaskolan, Linus Granath. Han menar att det kan vara förenklat att tro att en timme extra på morgonen, är det som leder till bättre resultat i skolan.
– Jag tror det är lite enkelt att bara titta på en timmes sovmorgon. Det är klart att sömn är en aspekt som man pratar om. Men i helheten får man kolla på både sömn, kost och levnadsvanor.
Och det belyser även skolsköterskan Eva-Lena Berg på Hällaskolan. Att goda vanor och rutiner, det är a och o, när det kommer till högstadieelever.
Ett exempel på hur ett schema oftast ser ut för en högstadieelev i Motala. Skolstart efter åtta och slutar oftast som senast efter tre.
– Det är för enkelt att förklara att en timmes förlagd tid skulle lösa allting. Att äta, sova och röra på sig. Då får man alla bra saker på köpet, menar hon.
Men i Motala finns det redan ett undantag, och det är Kunskapsskolan, som Vilmer Mörk och Ella Gustavsson går på. Försteläraren Patrik Gauria, upplever att barnen är mer skärpta när de kommer till hans första lektion. Vilket han menar skiljer sig från de skolor han tidigare har jobbat på, där eleverna började efter åtta istället för efter nio.
– Jag ser att många kommer till den här samlingen vi har på mornarna och känner sig utvilade. Eleverna är pigga och har bättre fokus, säger han.
Patrik Gauria, förstelärare på Kunskapsskolan, upplever att eleverna på Kunskapsskolan är utvilade och fokuserade på hans lektioner. Vilket han menar är en skillnad från där han har arbetat tidigare.
Men likt andra verksamheter har Motalas skolor olika resurstillgångar och möjligheter. Vilket Eva-Lena Berg betonar, är en viktig aspekt att tänka på när man pratar om schemaläggning.
– Det här är resurser och pengar. Vad skolan har för resurser, där vissa skolor har det enklare, beroende på personal och kompetens, säger hon.
Studien genomförs på en högstadieskola i Borås och kommer att avslutas i mitten av nästa år. Men enligt Vilmer Mörk, om han fick bestämma, skulle han inte vilja gå tillbaka till en tidigare skolstart.
– Tidigare började jag 08.10. Jag kände ändå att det var ganska okej. Men nu när jag har gått sjuan och åttan här, skulle jag inte vilja gå tillbaka.