Så ska anhöriga hjälpa unga med skadligt bruk

I oktober startar MiniMaria i Motala för första gången en grupp för anhöriga till unga som nyttjar alkohol eller narkotika.
"Det finns ett jättebehov", säger socionom Karin Ahlund.

"Vi vill bryta stigmat att man är ensam", säger Karin Ahlund om kursen för anhöriga till unga som hamnat i skadligt bruk.

"Vi vill bryta stigmat att man är ensam", säger Karin Ahlund om kursen för anhöriga till unga som hamnat i skadligt bruk.

Foto: Rita Furbring

Motala2021-09-26 10:00

MiniMaria, med lokaler på Bispmotalagatan, drivs i regi av Region Östergötland och Motala kommun. Hit kan alla upp till 26 år, och deras anhöriga, vända sig för att få råd eller hjälp när det finns ett skadligt bruk av droger. Till mottagningen är både socionomer, sjuksköterskor och läkare knutna.

– Vi jobbar med allt från rådgivande till mer omfattande behandlingsinsatser, säger Karin Ahlund.

Att vara närstående till någon som inlett, eller har ett pågående missbruk, är inte lätt enligt henne. Hon säger att det ofta finns mycket skam och skuld.

– Många känner sig oerhört misslyckade. Någonstans lägger man mycket ansvar på sig själv när man ska lotsa sitt barn mot vuxenlivet.

Syftet med kursen är att försöka vägleda anhöriga. Hur de kan kommunicera med den berörda personen på ett konstruktivt sätt, sätta och hålla gränser, samt hur man kan hjälpa individen till eventuell behandling.

– Vi vill också bryta stigmat att man är ensam.

Enligt Ahlund visar nationell statistik att 7-8 procent av elever i årskurs nio har provat på, eller använder narkotika. Bland gymnasieelever i årskurs två ligger siffran på 20 procent.

Hon förklarar att ungdomar i de lägre tonåren ibland kan testa droger som en del av en frigörelseprocess.

– Man är nyfiken och mer prövningsbenägen.

Andra orsaker kan vara att man inte mår bra, har det trassligt hemma eller i skolan. 

– Men de som inte upplever sitt bruk som ett problem söker heller inte hjälp, framhåller Ahlund. 

När yngre tonåringar kommer i kontakt med MiniMaria sker samarbetet i regel tillsammans med familjen.

Äldre, över 18 år, söker sig oftast själva till mottagningen.

– De mår då ganska dåligt och där har användandet börjat skapa problem i livet. Det som hjälpte till en början gör inte det längre och romantiken runt drogerna har försvunnit. 

Inte sällan framkommer det också att det finns just bakomliggande orsaker som lett till att man hamnat i ett missbruk. Det kan handla om allt från mobbing till tidigare trauman eller sexövergrepp.

Hur berörs du i mötet med ungdomarna?

– Oavsett ålder blir jag ledsen och bedrövad. Många av dem skulle ha fått hjälp så mycket tidigare.

Att försöka fånga upp hur barn mår bör man göra redan från förskolan och framåt, i förebyggande syfte, menar Karin Ahlund.

– Alla som träffar barn har ett jätteansvar att se och agera, säger hon.

Att vara uppmärksam på:

Plötsligt förändrad ekonomi, märkliga swishbetalningar, saker av värde försvinner eller oförklarliga mängder pengar.

Kraftiga humörsvängningar. Alla typer av beteendeförändringar som det inte finns någon logik i.

Förändrat umgänge och plötsligt byte av intressen.

Smusslar och ljuger.

Drar sig undan.

Skolk och försämrat skolarbete.

Dålig eller ojämn aptit och förändrat sömnbehov.

Förändrad dygnsrytm. "Fynd" och konstiga telefonsamtal.

Källa: Karin Ahlund, MiniMaria

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!