I september 2017 godkände Bildningsnämnden ett förslag till en integrationsledaranställning med målet att arbeta för en ökad integration och minska klyftorna i samhället. Den första kullen har nu jobbat ett år, men då regeringen tagit beslut om att inte förlänga arbetsmarknadsåtgärden, är framtiden oviss för många.
– Det dystra är att vi inte vet vad som händer nu, säger Magnus Gomér.
Både han och Helena Hadenius har lång erfarenhet av att jobba med nyanlända. Helena, som är lärare i svenska som andra språk, berättar hur hon redan i slutet på 1980-talet undervisade finsktalande elever.
Hon arbetar i dag på Carlsunds vuxenutbildning tillsammans med Magnus som också jobbat i skolans värld i många år. Han undervisar bland annat i samhällsvetenskapliga ämnen. Men mycket har hänt genom åren och invandrarströmmarna har förändrats. I dag får pedagogerna undervisa i så mycket mer än språk, sådant som rör det svenska samhället.
– Det fanns kulturkrockar mellan svenskar och finnar också, men det har vi glömt bort, säger Helena.
Enligt hennes erfarenhet är det många svenskar som oftare ser olikheterna före likheterna mellan olika folkslag i Sverige i dag. Det är lätt att tänka, "ta seden dit man kommer". Men varför svenskar själva agerar på ett visst sätt om sådant de tycker är "självklart" eller "normalt", det är de sällan medvetna om, resonerar hon.
– De som kommer hit har också med sig ett bagage och "beter sig som folk", som de fått lära sig, poängterar hon.
Att som pedagog diskutera sådant som är självklart i Sverige, med människor med vitt skilda kulturer, har inte varit lätt och undervisningen har tagit tid. Samtidigt har just integrationsledarutbildningarna visat sig vara värdefulla och gett en effekt, menar pedagogerna. De med nyvunna kunskaper har i sin tur kunnat jobba vidare och prata sina landsmän om svenska lagar, värderingar och traditioner.
– De kan inte frälsa, men de kan så frön. Det gäller också att känna tillit, att kunna lita på att det svenska samhället fungerar, säger Magnus.
Det Helena och Magnus också funderat över är Motalas mottagning av nyanlända. Magnus upplever att det har fungerat tillfredsställande, sett till de första grundläggande behoven. Däremot ifrågasätter han vad som händer med många när etableringen tar slut efter två år.
– Det finns ingen riktigt genomtänkt politik, säger Magnus.
Med sina yrkeserfarenheter och möten med många olika kulturer upplever båda pedagogerna att det finns så mycket mer som nyanlända behöver få till sig än språket för att kunna skapa sig ett bra liv i Sverige. Vid kursstarten i fjol visste majoriteten inte mycket om det svenska samhället. De saknade kunskaper om svensk etik, moral, demokrati, jämställdhet och jämlikhet. De första fyra månaderna fick ägnas åt teoretiskt arbete.
Sedan i höstas jobbar integrationsledarna i olika projekt i Motala, på skolor, VIA Ekenäs, biblioteket och andra verksamheter bland nyanlända, såväl barn som vuxna kvinnor och män. Mycket av arbetsuppgifterna på respektive enhet har handlat om att såväl möta attityder som att bryta olika beteendemönster.
– Det viktigaste med integrationsledaranställningarna är att de som deltagit inte är svenskar. De har pratat med sina landsmän utifrån sina egna erfarenheter, hur man kan få ett bättre liv i Sverige. Då blir det mer på riktigt, säger Magnus Gomér.