Glädje och lekfullhet gör lunchen lite trevligare.
Madde, som hon kallas, blev färdigutbildad kock 1993. Sedan dess har hon främst jobbat inom förskolan. Det är också här hon trivs som bäst och för henne är det viktigt att ha kul på jobbet.
– Varje dag är en ny dag.
Klockan är bara tio på förmiddagen men i ugnen, i köket på förskolan Marieberg, förbereds dagens lunch, fiskgratäng. Medan vi pratar sköljer Madde räkorna som ska dekorera halva gratängformarna. Att skaldjur åter blivit möjligt att servera, tycker hon känns kul.
Här finns en egen liten matsal där barnen får hämta sin mat framme vid en disk. På salladsbordet står handskrifta skyltar som talar om vad som finns i skålarna. Även bilder på råvaror visas. Mitt på bordet står ett glas med två morötter i. Båda har fått ögon, liksom kålrabbin som ligger alldeles intill.
Lekfullhet och glädje för mat genomsyrar Maddes hantverk, även om hon måste följa måltidsverksamhetens riktlinjer. Det innebär att ha en helvegetarisk dag i veckan, en fiskdag och gärna en soppdag.
Madde redovisar även dagligen kökssvinn, serveringssvinn och specialkost, det som inte går åt.
– Det här är något som politikerna vill och det måste göras. Det administrativa är den tråkiga biten och tar tid från det jag egentligen vill göra, men jag har inget val, medger hon.
Samtidigt finns en stor frihet i att beställa råvaror och planera.
– Jag kör på tills de säger stopp, men det handlar om sunt förnuft, säger Madde och ler.
Men en budget att hålla och stigande matpriser är en utmaning och det gäller att ta vara på råvarorna. Grönsaksskal kan bli chips och övermogen frukt kokas ned till puré. Det ger utrymme att ibland, beställa hem något extra.
– Så länge det finns ett syfte så har jag ledningen med mig.
Tidigare har räkor inte serverats inom måltidsverksamheten på grund av allergener, men nu gör man det då och då.
Numera kan hon även kalla sig diplomerad måltidspedagog, efter ett års studier parallellt med jobbet.
– Jag vill ha utmaningar även på papper. Det har gett mig mer motivation, inspiration och ett kvitto på att det jag gör är rätt.
Hon kallar barnen för sina små gäster och berättar att de är brutalt ärliga om maten.
– De har rätt till sina känslor, säger Madde men förklarar att om de ogillar något så försöker hon att vända på det och fråga vad de tycker om.
"Jag älskar den här maten", eller: "Jag är kär i mango", har hon också fått höra.
Men att få barnen att uppskatta precis allt, är inte målet.
– Den dagen alla tycker om allting kan jag lägga av.