Andreas Johansson och Sofia Gustavsson duellerade i scenen "Vem är vad" där de såg sig själva som allt från katt till hund eller - daggmask. Numret är ett av tre som de tar med sig till Revy-SM i sommar.
I augusti varje år arrangerar Lokalrevyer i Sverige festival där Sveriges bästa revyer koras. Motala har både deltagit och vunnit tidigare, enligt Andreas Johansson, en av de medverkande. Men det är 14 år sedan sist.
Nu väntar först semifinal i tre kategorier; monolog, sketch och lokalt nummer. Därefter - förhoppningsvis - final!
– Det är ett erkännande att det vi gör är något som publiken gillar och i det här fallet juryn, säger Andreas och fortsätter:
– Det är kul att man får sprida det vi håller på med i Motala till andra revysällskap.
Att få träffa likasinnade och bli inspirerad är också något som han ser fram emot under de dagar som SM pågår.
– Alla de här dagarna är det också fullt med aktiviteter, föreläsningar, tips och idéer och man får träffa folk från hela landet.
Enligt Andreas har det varit en hård gallring bland omkring 160 bidrag.
Men kan man tävla i revy?
– Ja det är ju en smaksak, för vi har suttit i jurygrupper tidigare och valt ut nummer till Revy-SM i andra kategorier och det blir ju lite vad vi tycker.
Samtidigt förklarar han att det handlar om att skapa nummer som kan leda till spridda skratt och som folk förstår, inte minst när numren har lokal förankring.
– Tävla i revy kan man absolut göra, sedan ska man inte ta det för hårt, att något är bättre än något annat. Det är grädde på moset att vara på plats.
Men vad skulle det betyda om ni vinner?
– Man skulle bli stolt och hedrad att folk tycker att det är kul det man gör. En extra fjäder i hatten om vi går hela vägen.
Kan medverkan i revy-SM sätta lite extra press på er inför nästa år?
– Det tror jag, då förväntar sig folk att det borde vara bra kvalitet.
Jorgie Flordin och Mikaela Svahn Forsén är två andra återkommande aktörer i Motala lokalrevy.
Andreas berättar att intresset för lokalrevyn i Motala har ökat under senare år. Han märker att fler och fler besökare kommer till föreställningarna och han tror att det beror på att de vill ha roligt.
– Det är långt träget arbete och till slut sprider det sig. Vi har en klick med folk som alltid kommer. Sedan gäller det att fånga upp de nya.
Enligt Andreas har ensemblen också haft en del tacksamma ämnen att jobba med i sin repertoar.
– Sedan brukar det vara så vid lågkonjunktur och lite elände. Folk vill ha avbrott i vardagen med lite humor och skratta av sig lite.