För att politikerna ska kunna sätta ihop sina budgetförslag har tjänstemännen samlat en lista på de investeringsbehov och önskemål som finns för åren 2023, 2024 och 2025. Och det är ingen liten lista. Totalt handlar det om 39 objekt vilka sammanräknat skulle innebära en investering om 1,687 miljarder kronor.
– Det här är rekordmycket. Det kommer att krävas skarpa politiska beslut. Om vi samtidigt tittar på intäkterna som inte ökar alls i den här omfattningen och inser att alla investeringar som görs kommer att innebära även driftskostnader så har vi en väldigt stor utmaning för kommunen att hantera över väldigt lång tid, säger kommunstyrelsens vice ordförande Kenneth Söderman (L).
Han påpekar också att de summor som tjänstemännen satt upp i lokalförsörjningsplanen är uppskattningar och att branschen samtidigt flaggar för höjda byggkostnader.
På listan finns bland annat ett nytt centralkök, nya förskolor, ny simhall, en sporthall i Borensberg, renovering av Carlsunds utbildningscentrum och nya ishallar.
– Men vi behöver tänka på att det också finns ett stort underhållsbehov. Det handlar om ungefär 850 miljoner kronor till år 2030, säger kommunalråd Mark Henriksson (M).
Den stora utmaningen som väntar politikerna nu är hur man ska hantera de enorma behoven. Förra mandatperioden oroades Alliansen över att lånen skulle gå över en halv miljard kronor. I kommunens årsredovisning för 2021 framgår att man nu har lån på 830 miljoner. Räknar man även in de kommunala bolagen handlar det om cirka 1,8 miljarder kronor. Och mer kan det bli med de stora kommande investeringarna.
– Vi behöver titta djupare på de investeringsförslag som nu presenterats. Vi behöver också ha en diskussion om hur vi bättre använder våra lokaler en större del av dygnet, säger oppositionsråd Elias Georges (S).
Kenneth Söderman är dock ordentligt oroad över situationen.
– Det här är riktigt oroväckande. Det kommer att krävas ordentliga politiska diskussioner om hur vi ska lösa det här för matematiken går inte ihop. Mycket av det som finns bland lokalbehoven är också helt nödvändiga att vi gör som nytt äldreboende och förskolor, men sedan måste vi prata om vad som bara är önskvärt, säger han.
Han flaggar vidare för att kommunens ekonomi då inte bara ska hantera ökade driftskostnader i och med investeringarna utan undrar också hur det ska gå när räntan går upp och därmed lånekostnaderna. Dessutom gäller den här behovslistan bara fram till 2025. Efter det finns ytterligare behov samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar.
– Det var därför som vi la fram ett förslag om kommunkoncern. Vi tycker att bostadsstiftelsen Platen skulle kunna vara en del för att lösa det här enligt oss. Nu undrar jag också hur situationen ska hanteras, säger Mark Henriksson.
Elias Georges säger dock helt nej till en sådan lösning.
– Det oroar både mig och Platens hyresgäster att Alliansen inte vill släppa idén om att bolagisera och sälja ut, säger han.
Hur tycker ni att det enorma investeringsbehovet ska finansieras?
– Det kommer inte att bli en dans på rosor och det kommer att krävas prioriteringar, men det är så vi måste arbeta, säger Elias Georges.
I dagsläget vill ingen av politikerna peka ut några projekt eller satsningar som de är beredda att säga nej till. Det återstår att se i de kommande budgetförslagen.