Den 12 augusti 1987 hittas kroppen efter 27-åringen. Polisen har fått ett tips som visar sig komma från en av de misstänkta.
Det är mitten av augusti när brandkårens dykare gör det makabra fyndet. På botten av Motala ström hittas kvarlevorna efter en 27-årig man som har varit anmäld försvunnen sedan februari. Polisen har sökt efter honom i omgångar men alla insatser har varit förgäves. Fram till nu. Ett tips har lett polisen till rätt plats. I drygt ett halvår har kroppen legat nedsänkt med en betongklump i närheten av Slaggbron.
I omedelbar anslutning till fyndet anhålls tre Motalabor, två män och en kvinna. De sitter snart häktade för mord och medhjälp till mord men motivet är oklart. Vid en presskonferens efter häktningsförhandlingen berättar polis och åklagare hur man tror att det gick till: Den misstänkta kvinnan körde offret till en brädgård på Varvsgatan nära torrdockan. Där väntade de två misstänkta männen, varav den ene brutalt överföll 27-åringen. Kroppen sveptes in i en presenning och transporterades i bil till Slaggbron, där den slängdes i vattnet.
Tre personer begärs häktade när kroppen efter den försvunne Motalabon hittas. Parallellt med förhören fortsätter polisens undersökning av området runt fyndplatsen vid Slaggbron.
Liket har lokaliserats efter förhör med den misstänkta kvinnan. Hon hävdar att hon inte visste att 27-åringen skulle dödas när hon åkte med honom till brädgården. Klart är att de har haft ett förhållande som övergått i vänskap. Hon har också en nära relation med de två häktade männen: den ene är hennes exmake och den andre hennes nye pojkvän.
– Jag var livrädd för båda de här männen och det är anledningen till att jag inte berättat något tidigare, säger hon i ett polisförhör.
Fallet engagerar många Motalabor. När rättegången hålls i Motala tingsrätt samma höst köar intresserade för att få en plats på åhörarbänken.
– Det var väldigt uppmärksammat. På den tiden var inte ofta rättegångar så uppmärksammade som de är i dag. Det skrevs mycket om det och det var lite spektakulärt så det var ju inte så konstigt, minns Motalaadvokaten Hans Orrenius, som företrädde den misstänkta kvinnan.
Motalaborna köar för att komma in under mordrättegången i Motala tingsrätt. En del får inte plats och tvingas vända i dörren.
Advokat Hans Orrenius försvarade den misstänkta kvinnan under den uppmärksammade rättegången. "Många frågade mig hur det kändes när det var så mycket folk som tittade och lyssnade. Jag förklarade att det har jag ingenting emot, snarare tvärtom. Det är viktigt att folk får reda på vad som händer i domstolarna", säger han.
Under förhandlingsdagarna erkänner den åtalade exmaken misshandel och vållande till annans död. Han berättar att han var mycket irriterad över 27-åringens uppvaktning av kvinnan och trodde att denne skulle locka in henne i ett drogmissbruk.
– Jag ville ge honom en omgång men det var inte meningen att jag skulle slå honom så hårt. Jag vet inte vad som tog åt mig, kanske fick jag en blackout, säger mannen.
Den misstänkte pojkvännen förnekar brott. Även han har stört sig på 27-åringens kontakter med kvinnan men säger att han absolut inte har haft någon tanke på att skada eller döda honom.
– Nej, kvällen i brädgården skulle möjligen handla om att prata med honom, säger mannen.
Distriktsåklagare Ulf Dighed menar att det är ett kallblodigt och välplanerat mord. Han vill att alla tre ska dömas till livstids fängelse. Även kvinnan, som målas upp som så iskall att hon till och med lyckas lura polisen när liket ligger i bakluckan på hennes bil. Under rättegången framkommer att trion fick problem med fordonet under transporten och att en civil patrull stannade till.
– Men då vi frågade henne sade hon sig inte behöva någon hjälp. Vid det tillfället verkade hon varken nervös eller påverkad. Men när vi efter en kort stund återvände till platsen var kvinnan, med de två männen i baksätet, borta, säger en av poliserna under sitt vittnesmål.
Distriktsåklagare Ulf Dighed demonstrerar den misstänkta kvinnans bil. Här i bakluckan låg det 27-årige mordoffret under transporten.
Överraskande för många försätts kvinnan på fri fot efter sista rättegångsdagen. Hon döms till fyra månaders fängelse för skyddande av brottsling.
– Åklagaren ville ha min klient som den som i stort sett hade drivit det här och låg bakom de andras del men det fanns ingenting, tyckte jag, som styrkte det. Det fick vi bort rätt så bra i rättegången och hon förklarade på ett vettigt sätt vad hon menade skulle ha skett, säger Hans Orrenius när han i dag ser tillbaka på målet.
Kvinnans pojkvän döms till tre års fängelse för medhjälp till grov misshandel och vållande till annans död. Han har hållit fast eller på annat sätt hindrat 27-åringen att fly, enligt domstolen.
Det är bara den svartsjuke exmaken som döms för mord. Tingsrätten anser att han greps av sådan avsky när han såg 27-åringen att han tappade besinningen. Han ska avtjäna tio års fängelse.
"Ovissheten i betydelsefulla frågor leder här till att det för varje tilltalad lindrigaste alternativet ska anses föreligga", står det i tingsrättsdomen som meddelas i oktober 1987.
Slaggbron i Motala. Här sänktes den mördades kropp med en cementklump.