När nämnderna under våren skulle redovisa sina in- och utgifter till politikerna för att dessa skulle kunna göra sina budgetförslag missade bildningsnämnden att få med ökade kostnader för elever som läser på gymnasieskolor i andra kommuner. De ökade kostnaderna kom fram först i november, när fullmäktige redan klubbat nästa års fördelning av kommunens medel.
– Vi tjänstemän har inte haft den kunskapen som vi borde att göra de här analyserna. Där kan jag vara självkritisk, säger bildningschef Per-Arne Sterner.
Skolvalet är klart i maj, borde ni då inte lite tidigare ha koll på kostnaderna för gymnasievalet?
– Jo, det kan man tycka att vi borde och vi önskar att vi hade haft det. Den kritiken som finns där är berättigad, säger Per-Arne Sterner.
För nästa år handlar det om totalt 9,1 miljoner kronor. 2,4 miljoner kommer från minskade intäkter från andra kommuner och 6,7 miljoner kronor är ökade kostnader för Motala kommun. Det har inte blivit fler Motalaelever som går i andra kommuner, men kostnaderna för de som gör det har ökat.
Samtidigt menar Per-Arne Sterner ändå att budgetarbetet handlar om kvalificerade gissningar när man under våren ska försöka planera för året efter. Vad gäller skolan menar han att det är först i mitten av september som man vet hur eleverna faktiskt valt eftersom möjligheten att byta program finns fram till dess.
Bildningsnämnden har flaggat för att de nästa år kan behöva spara 19,7 miljoner kronor. En stor del i det är de ökade gymnasiekostnaderna.
Hade ni kunnat slippa spara om ni haft kontroll på de här kostnaderna?
– Det är en hypotetisk fråga, säger Per-Arne Sterner.
Fem miljoner av de 19,7 miljonerna rör grundskolan och är åtgärder som måste hanteras enligt Per-Arne Sterner. I övrigt menar han att det är en politisk fråga hur resterande cirka 14 miljoner ska hanteras.
– Det blir en fråga för politikerna att avgöra om det kan ses som opåverkbara kostnader och att de då ska undantas från sparkrav. Annars har vi ett skapligt jobb att göra, säger han.
Bildningsnämndens ordförande Mark Henriksson (M) meddelar att de i februari ska presentera en analys av det prognosticerade underskottet och då även en åtgärdsplan. Kommunstyrelsens ordförande Annelie Almérus (M) å sin sida meddelar att de vill se just dessa dokument innan de tar ställning till hur man ska gå vidare.