Vid halv elva anländer ministern till Svensk Plaståtervinning – det är lite högtidlig stämning. Besöket i Motala är Annika Strandhälls första ”ute i verkligheten” efter att corona-restriktionerna släppte. Vd Mattias Philipsson och Karin Petersson, operativ chef, står redo att demonstrera, samt berätta om fabriken, utmaningar och möjligheter vad gäller plaståtervinning.
En av de punkter Mattias Philipsson trycker på är att plasten måste bli en del av den cirkulära ekonomin.
– Det är skillnad mellan återvinning och återvinning. Ska plasten verkligen bli en del av cirkulär ekonomi så måste vi hålla den separerad och sortera den effektivt så att varje plasttyp för sig kan återvinnas – annars riskerar vi att få massa lågkvalitativ plast som inte går att återvinna igen, säger han.
I dag är en stor del av plaståtervinningen i Europa linjär. Med linjär återvinning sorteras och återvinns inte plasttyperna var för sig, utan blandas för att användas till produkter av lägre kvalitet och begränsad funktionalitet. Då fortsätter behovet av ny plast från fossil råvara. Med cirkulär återvinning sorteras och återvinns varje plasttyp separat och kan användas om och om igen till nya plastprodukter.
– Här i Motala driver vi utvecklingen inom cirkulär plaståtervinning, och med vår nya anläggning Site Zero skapar vi förutsättningar för att återvinna alla svenska plastförpackningar cirkulärt.
Ministern bjöds även på en rundtur inne i fabriken.
– Det är otroligt imponerande när man får besöka den här anläggningen, det är Europas största och modernaste plaståtervinningsanläggning, som ligger här i Motala, säger Annika Strandhäll och fortsätter:
– Samtidigt måste vi bli ännu bättre. Ska vi klara den gröna omställningen, och klara att nå våra mål, då måste vi se till att vi återvinner mer. I dag återvinns ungefär tio procent av plasten, den siffran måste upp ordentligt.
Hon passar också på att släppa en nyhet: nästa vecka, på kommande regeringssammanträde, kommer regeringen att besluta om Sveriges första nationella plasthanteringsplan. Detaljer vill hon inte gå in på nu, utan hänvisar till nästa vecka.
– Det handlar om att skärpa målen, skärpa kraven och öka incitamenten för att återvinna mer plast. Jag tycker att Mattias gjorde en väldigt bra jämförelse, vi svenskar är urbra på att återvinna till exempel batterier och glasflaskor. Men vi måste få in att det även ska gälla plastavfall i stort.