En modell över Site Zero med hela taket täckt av solpaneler.
I maj 2019 invigdes Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala. I E-lux gamla lokaler byttes spistillverkning mot Europas största sorteringsanläggning för plastförpackningar. Sedan dess har utvecklingen rusat på.
– Det har växt så mycket snabbare än vad vi kunde trott. Och nu ska anläggningen bli dubbelt så stor, säger Karin Petersson, operativ chef.
I dag hanterar man cirka 100 000 ton förpackningar om året. Kommer utökningen Site Zero på plats räknar man med att kunna ta hand om det dubbla, 200 000 ton.
– Det kommer göra den till världens största anläggning, säger vd Mattias Philipsson.
Företagets ägare; Plastbranschens Informationsråd, Dagligleverantörernas Förbund och Svensk Dagligvaruhandel, gör nu en miljardinvestering vilket enligt Mattias Philipsson är den största hittills vad gäller plaståtervinning i Sverige. Men det är nödvändigt för det är inga små tillväxtplaner.
– Bolagets vision är att alla plastförpackningar ska återvinnas. För att lyckas med det får ingen av den plast som kommer till oss skickas på förbränning. I Sverige i dag hamnar väldigt lite plast i haven eller i naturen, men alldeles för mycket går till förbränning och i det pusslet blir den här anläggningen superviktig, säger han.
I dag ser de en ökad insamling av plastförpackningar, vilket spås öka ytterligare. Då behövs ökad kapacitet. Men man vill även bli effektivare så att mer av den insamlade plasten faktiskt återvinns. Anläggningen har i dag mer välutvecklad teknik än många andra i Europa, men det är i dagsläget bara fyra sorters plast som sorteras ut.
– Framöver kommer vi att kunna sortera ut tolv olika, säger Mattias Philipsson och berättar att man också planerar att kunna ta emot plast som människor slängt som brännbart men som sorteras ut i sopförbränningsanläggningar.
En utmaning i dag är också att många produkter består av en kombination av olika plastsorter, så kallade laminat. De minskar matsvinn genom att de isolerar bättre, men återvinningsmässigt är de svåra.
– Det som är unikt med vårt projekt är att vi kan sortera dem separat. Med stor sannolikhet kommer vi att kunna få en så hög kvalitet på laminaten att vi i framtiden kan använda kemisk återvinning och materialen kan användas igen, säger Mattias Philipsson.
Materialet som ändå inte lämpar sig för kemisk återvinning bedöms kunna hålla sådan kvalitet att den ändå kan användas för enklare produkter som bullerplank.
– Rent teoretiskt skapar vi förutsättningar för att alla plastförpackningar som kommer in i anläggningen på något sätt kan återvinnas, säger han.
Du säger teoretiskt, är det en fråga om när eller om?
– Vår ambition är att skapa förutsättningar att återvinna alla plastförpackningar. Sedan är vi beroende av marknaden och våra samarbetspartners. Men jag skulle tippa att om fem, tio år så är vi där. Jag skulle säga att det är en fråga om när, inte om, säger Mattias Philipsson.
Han tycker inte att projektet är särskilt riskfullt egentligen. Satsningarna har testats i mindre skala och tillsammans med samarbetspartners. Man vet alltså redan att det finns avsättning för de typer av plast man planerar att återvinna.
– Sedan planerar vi att i ett andra steg att bygga kapacitet för att också kunna tvätta och granulera plasten. Det är det sista steget för att gå hela kedjan runt till att få fram helt återvunnen råvara, säger Mattias Philipsson.
Den delen hoppas man ska vara klar år 2025. Den ingår dock inte i arbetet nu, mer än att man förbereder för den.
– Då sluter vi hela plastens kretslopp i Motala, säger han.
Mattias Philipsson och Karin Petersson presenterar stora planer för Svensk plaståtervinning.
Men det är framöver. Den nu aktuella miljardinvesteringen skulle innebära ökat behov av personal. Man räknar med ett hundratal nyanställningar fram till 2023 när den utökade verksamheten är igång.
– Vi behöver maskinoperatörer, truckförare, service- och underhållspersonal och några fler tjänstemän. Vi har också ett gott samarbete med Samhall som håller efter inom- och utomhus. Det kommer att behöva utökas ytterligare, säger Karin Petersson, operativ chef, och tillägger att man också räknar med ringar på vattnet hos andra aktörer inom exempelvis IT och HR.
– Sedan är det inte otroligt att vi också lockar hit andra aktörer just för att själva plastråvaran finns här. Det här kan bli ett kluster, tillägger Mattias Philipsson.
Att rekrytera har hittills inte varit ett problem.
– Motala är en industristad, det märks. Man är van att jobba inom industrin, man vill jobba inom industrin, säger Karin Petersson.
Mattias Philipsson och Karin Petersson på Svensk plaståtervinning, en anläggning som framöver kan komma att växa rejält.
Att minst dubblera verksamheten är en utmaning. Att göra det samtidigt som verksamheten är i full gång gör det inte enklare. Men man står också inför andra utmaningar med Site Zero. Det behövs ett utökat miljötillstånd av länsstyrelsen, en process som är igång men där ansökan inte är inlämnad än.
– Vi ligger bra till i processen, men innan vi går vidare vill vi avsluta alla utredningar som behövs, säger Mattias Philipsson.
En fråga som behöver hanteras handlar om lukt, en utmaning som man har redan i dag.
– Den här sommaren har varit jobbig, det har luktat mer än vad vi trodde. Men vi jobbar på tekniska lösningar för att få bukt med det. Vi kan inte bygga ut och skapa olägenhet för grannar och hela stan, det har vi inget intresse av. Våra planer är att få en i stort sett luktfri anläggning, säger Karin Petersson.
– Vi har bjudit in grannarna för att visa hur vi arbetar, vad vi planerar och vilka åtgärder vi gör, tillägger Mattias Philipsson och påpekar att de även fortsättningsvis kommer att ha all lagring inomhus för att minska problem med skadedjur och lukt.
Att det är en tillståndsprocess som återstår, kan det påverka er tidsplan?
– Vi ser inte att vi inte skulle få tillstånd. Vi har det i dag och uppfyller kraven där. Vi ser inte att det här skulle skilja sig markant från dagens tillstånd. Vi har stor respekt för processen, men hoppas på en snabb hantering, säger Mattias Philipsson och tillägger att man har en bra dialog med länsstyrelsen.
Planeringen för satsningen har varit omfattande och pågått egentligen sedan starten för verksamheten 2019. Ett antal tillfällen har man tittat på andra platser, men förklarar Mattias Philipsson:
– Vi har hela tiden känt oss jättevälkomna här och det har alltid slutat med att förutsättningarna är bäst i Motala. Det känns som att vi för vidare ett jättefint svenskt industriarv och då med en bransch som har framtiden för sig.