Enligt länsstyrelsens regionala delmål ska 70 procent av länets hushåll och företag i år ha tillgång till bredband med hastigheten 100 Mbit/s eller snabbare. Motala kommun låg vid Post- och Telestyrelsens senaste mätning på 58 procent, men har sannolikt passerat 60 procent nu.
Marknaden i första hand
Motala kommun har inte haft något gällande IT-infrastrukturprogram sedan det förra, som omfattade perioden 2010-2014, men IT-chef Per-Anders Jansson meddelar att det är ett nytt på gång.
Den rådande strategin bygger på kommunens förhållningsätt att marknadens aktörer ska stå för bredbandsutbyggnaden så långt det är möjligt.
– Där marknaden inte har för avsikt att bygga eller prioriterar ned kan kommunen gå in och stötta, säger han.
För bredbandsprojekt utanför tätort kan stöd sökas. Stödet söks hos Jordbruksverket och ingår i landsbygdsprogrammet och omfattar 60 procent av kostnaden.
– Resterande 40 procent fördelas på dem som tecknar avtal, säger Roger Jarméus, kommunens stadsnätssamordnare.
Få tecknar avtal
Bygdeföreningar och andra grupper eller organisationer kan starta upp ett bredbandsprojekt i ett område som marknadens aktörer inte finner intressant.
– Tätorter över 200 invånare är inte bidragsberättigade, säger Jarméus.
Kommunen upphandlar och driver projekten.
På sträckan Smedsby-Lemunda-Nykyrka-Medevi-Bona har utskick gjorts till 650 hushåll, men bara 196 har svarat att de vill teckna avtal.
– Folk är inte så intresserade att lägga 20 000 kronor på en fiber, säger han.
Trots relativt få intresserade har ansökan om pengar skickats till Jordbruksverket.
– De som har fungerande bredband tycker inte att det är värt det, säger han.
Telias fasta nät kommer att monteras ner framöver, men Jarméus anser att kommunen inte kan ligga på och argumentera på samma vis som Telia gör som anslutit många hushåll på den här sträckans attraktiva områden, Nykyrka tätort och Västanvik.
Vid utskick till 120 hushåll i ett område i Karlsby har 36 svar kommit in.
Om pengar söks för ett bredbandsprojekt kan flera hushåll tas med efter ansökan, men ytterligare bidrag kan inte sökas då.
Alla ska ha samma möjlighet att få bredband, men förutsättningarna är olika beroende på vilken typ av mark som fibern ska läggas i. Ska den grävas ner i åkermark blir det billigare än om det är berg. Kommunen delas grovt sett i ett norr eller söder om sjön Boren med åkermark på södra sidan och bergig mark på norra sidan.
Öka takten
Många anser att fiberutbyggnaden går för långsamt.
Vad kan kommunen göra för att öka takten på utbyggnaden?
– Vi har byggt ortssammanbindande nät som täcker de flesta småorterna. Det underlättar när man sätter igång byggprojekt. Det är att skapa förutsättningar för att marknaden ska kunna använda fibern eller vi själva om det är vi som bygger, säger Per-Anders Jansson.
Framtida problem
Marknaden styr. En konsekvens blir att de områden som marknaden inte är intresserad av måste jobba för att få fiberanslutning genom att starta ett bredbandsprojekt.
Vilka andra konsekvenser får det att marknaden styr utbyggnaden?
– Det blir väldigt fragmenterat, säger Jansson.
En framtida utveckling av välfärdstjänster och vård i hemmet kan komma att bli mer komplicerad på grund av att det finns ett lapptäcke av aktörer.
– Det blir fler överväganden, men den här strategin valde vi för så många år sedan så det tänkte man inte på då, säger han.