Elias Georges (S), oppositionsråd, tror att det kommer att finnas ett stort intresse för området i Varamon när detaljplanerna har vunnit laga kraft.
Kommunen hade räknat med att Lalandiaprojektet skulle ge intäkter på 71,7 miljoner kronor som skulle täcka kostnaderna. Kostnader som till januari i år ligger på 52,7 miljoner kronor. I summan ingår bland annat köp av juridiska tjänster för 2,1 miljoner och arbetet med detaljplaner på 12 miljoner. En stor post är även de 22 miljoner kronor som betalades för Folkets Parks stugby. Dessa hoppades ge en intäkt på tio miljoner, men det blev bara 1,3.
– Man kan tycka att det hade varit önskvärt att få de där tio miljonerna så som vi hade planerat, men jag tror att vi sitter på guldkortet. Vi äger marken fortsatt och vi har rådighet över vad som ska göras, säger Elias Georges (S), oppositionsråd.
Först när projektet landat skulle det danska företaget köpa loss området. Kommunen har inte fått någon medfinansiering eller stöd, varken regionalt eller nationellt. Det blir, för en kommun i Motalas storlek, sårbart när tänkta projekt inte infrias, konstaterar han.
Trots de kostnader som kommunen nu står med ser politikerna positivt på upplägget.
– Alternativet hade varit att vi hade lämnat över rådigheten, sålt marken i ett tidigt skede och då hade vi suttit här med precis det som folk har haft frågetecken kring. Äger Lalandia marken eller inte? Vi har drivit det här själva och därför gör det att vi står nu här med allting i behåll, säger kommunalråd Mark Henriksson (M).
Borde Lalandia betalat planarbetet?
– Det är inte brukligt, tänker jag. Upplägget har varit som sådant att det är vi som tar fram de här detaljplanerna och sedan kommer köpeskillingen regleras när projektet landar.
Mark Henriksson (M), kommunalråd, är nöjd med det upplägg som kommunen och Lalandia kom överens om. Alternativet hade varit att sälja marken i ett tidigare skede, konstaterar han. "Vi har drivit det här själva och därför gör det att vi står nu här med allting i behåll", säger han.
I Tegelviken planeras bostäder på kommunens mark, men där står en extern aktör för kostnaderna.
– Men i det här fallet skrev man ett avtal och hela syftet med det var att den här projektkalkylen skulle, när projektet var klart, bli en positiv kalkyl för Motala, säger Mark Henriksson.
– Detaljplanekostnaderna kommer vi räkna hem när vi säljer marken, fyller Elias Georges i.
Ser ni någon risk att det ska bli likadant med nästa aktör?
– Nästa steg är att våra detaljplaner ska vinna laga kraft. Då blir det betydligt enklare att hitta projektörer, säger Mark Henriksson och utvecklar:
– Det som skulle kunna förhindra då är väl någon bygglovsprocess, men har man antagna detaljplaner är bygglov betydligt enklare att få igenom så jag ser inte riktigt den kopplingen.
Lalandia beslutade sig i januari i år för att inte etablera sig i Motala. En del i beslutet handlade om osäkerheten kring projektets framkomlighet och den långa process som varit.
Har kommunen gjort några misstag?
– Det vi har stött på problem i är våra detaljplaner, som gör att processen har tagit lång tid. Affärsuppgörelsen med Lalandia är en intern uppgörelse, men det som har satt käppar i hjulet är de långa ledtiderna som har gjort att projektet har dragit ut på tiden.
Mark Henriksson menar att kommunen omgående förstod att området var "utmanande", men att man tog kontakt med länsstyrelsen och andra instanser samtidigt som man försökt att ta fram bra detaljplaner. Han lyfter också att det, under resans gång, kommit nya EU-direktiv kring exempelvis artskydd.
– Det är svårt för mig att säga om man har gjort allting fullt ut, men utifrån den kunskap och de antaganden som fanns när detaljplanerna togs fram är jag övertygad om att man gjorde ett bra jobb, säger han och tillägger:
– Sedan finns det alltid en möjlighet att man överklagar och domstolar prövar.
Borde man ha tagit höjd för överklaganden i kalkylen?
– Det är svårt att göra, tänker jag. Så jobbar vi nog aldrig. Man går in med antagandet om att detaljplanerna är genomarbetade och ska vinna laga kraft. Sedan kan det alltid uppstå och då får man räkna in det i exploateringskalkylen.
Nu pågår nya detaljplanearbeten, vilket beräknas kosta upp emot en halv miljon ytterligare. Men enligt kommunalråd Mark Henriksson (M) är det inget alternativ att avsluta arbetet nu.
Mark Henriksson konstaterar att det är lätt att vara efterklok – och att man bör vara ödmjuk inför det.
– I ett tidigt skede gick man in och gjorde vissa ställningstaganden kopplat till rivningar och utförsäljningar av stugor och sådant. Hade man vetat att processerna skulle bli så här långa kunde man ha värderat det på ett annorlunda sätt.
Han har dock "full respekt" för att politikerna då agerade som de gjorde när intentionen var att huvudanläggningen skulle stå färdig under 2021. Utifrån den aspekten blev delbesluten logiska, menar han.
Han och Elias Georges tror att det framöver kommer att finnas stort intresse för området. Nu pågår nya detaljplanearbeten, vilket beräknas kosta upp emot en halv miljon ytterligare. Men Mark Henriksson fastslår:
– Vi får inte glömma att kalkylen räknar med intäkter på 71 miljoner. Vad som händer framåt nu, när vi släpper marken… Jag tänker att 71 miljoner räcker nog inte till då.