"Det viktigaste budskapet till vår personal tror jag är att vi delar bild av att situationen är otroligt allvarlig. Det är ingen av oss som vill säga att 'det här var lättlöst'", säger Julia Plath, överläkare och medicinskt ledningsansvarig vid akuten.
Vid månadsskiftet maj/juni, när vi senast var i kontakt med chefer och medarbetare vid akutmottagningen, var sommarbemanningen inte klar. Personalens semestrar låg runt hörnet och en riskanalys höll på att genomföras. Tanken då var att sju respektive åtta sjuksköterskor skulle arbeta på akuten under de två semesterperioderna, varav en ensam sjuksköterska skulle jobba nattetid.
Nu har man lyckats säkra upp åtta sjuksköterskor under båda perioderna samt två sjuksköterskor under nätterna. Normalt ska akuten dock ha 12 stycken i tjänst per dygn. Trots bemanningssvårigheterna kommer man att hålla öppet som vanligt, dygnet runt.
Samtidigt framhåller verksamhetschef Karin Franzén att akuten kommer att behöva minska sitt inflöde. Det görs genom att ambulanser som hämtar personer i Mjölby, Mantorp och Boxholm åker till US i Linköping i stället för till LiM.
– Det här är något som vi redan gör till och från, men då gör vi det när vi inte har vårdplatser att ta emot patienter på. Under sommaren kommer det att vara så hela tiden.
Att sommaren har kunnat lösa sig är tack vare medarbetarna och US, enligt Karin Franzén.
– Våra fantastiska medarbetare har verkligen sträckt på sig, bidrar, jobbar extra i sommar och försöker att lösa bemanningen. Vi har också US som sträcker på sig, för det är ju de som tar emot flödet som vi inte kan ta.
Hon lyfter att medarbetarna får sina fyra semesterveckor, men två-tre sjuksköterskor har självmant valt att flytta någon vecka för att hjälpa till att lösa situationen. Det är enligt henne tacksamt, då det varit svårt att hitta tillräckligt med hyrsjuksköterskor till sommaren.
Julia Plath, överläkare samt medicinskt ledningsansvarig på akuten, menar att åtta sjuksköterskor per dygn kommer att räcka sett till patientsäkerheten. Sommaren 2016 såg likadan ut bemanningsmässigt och det löste sig fint, framhåller hon, även om US fick en högre belastning.
– Men vi riskerar köbildning av mindre sjuka patienter, både i Linköping och hos oss, och det kan vara en belastning, säger hon.
Det som varken chefer eller medarbetare kan rå över är vårdplatsbristen, berättar Julia Plath vidare. Karin Franzén menar att det tidigare varit ett sommarproblem – nu är det ett konstant problem.
– Den största risken som vi har nu, där man kan säga att patientsäkerheten är ett problem, är när vi från akutmottagningen inte får patienterna till vårdavdelningen för att vårdplatserna är slut, säger Julia Plath.
Det går inte att både behandla patienter som borde läggas in på en vårdenhet och samtidigt vara akutsjuksköterska, framhåller hon. Inom akuten finns inga vårdplatser i den benämningen. Sjuka patienter välkomnas oberoende av arbetsbelastning.
– På akuten finns inget tak. Det är det som gör akuten... Den stänger aldrig, säger Julia Plath.
– Alla patienter får komma in. Du kan ha tre patienter eller så kan du ha 12, fyller Karin Franzén i.
"Vi skulle egentligen vilja att det var en helt annan återhämtning och att vi i stället kunde bemanna upp och fokusera på att få så bra arbetsmiljö som möjligt, men vi kommer inte riktigt till det utifrån att vi har så stora bemanningsbekymmer", säger verksamhetschef Karin Franzén.
Det finns ingen självklar lösning om belastningen är hög och man har gjort de prioriteringar som går att göra. Karin Franzén berättar dock att man kommer att ta hjälp från personal som vanligen jobbar administrativt, men som är sjuksköterskor i grunden. Hon framhåller att det endast är underbemannat på sjuksköterskesidan i sommar.
Enligt personalen är det många som har gått in i väggen. Hur riskerar sommaren att påverka medarbetarna?
– Det är vår största fasa. Vi har haft otroligt tuffa förhandlingar för att på något sätt begränsa inflödet. Vi är rädda om dem, de är väldigt utsatta, säger Julia Plath och tillägger:
– Det blir inte övermäktigt varje dag, men det kommer kunna vara så många dagar.
– Vi har också en tuff tid bakom oss, med den långdragna pandemin. Vi har slitit på vår personal ganska mycket under lång, lång tid, säger Karin Franzén.
Vad händer om en sjuksköterska blir sjuk?
– Då måste vi be den som har jobbat dag att stanna och jobba även kvällen eller ringa in den sköterskan som är ledig. Förra sommaren var vi elva per dygn, nu går vi ner till åtta och då kan vi aldrig tulla på det, säger Karin Franzén.
Problemet som man får på lång sikt, efter att ha beordrat in personal, är att det uppstår luckor längre fram.
– Hos oss är det nu en så liten skara att det är det som vi är rädda för, för då behöver de jobba ännu mer, säger Julia Plath och fastslår:
– Vi jobbar inte dag och natt, men det är en skör personalgrupp. De har fått jobba mycket.