Lärarnas fel att Heidenstam glömts bort

ÖVRALID

Han är en frispråkig herre, årets Övralidspristagare Per I Gedin, 84. Men han vet nog vad han talar om. Han är konstvetaren som själv blev bokförläggare och vågade lyfta fram udda författarskap.

Men som en paradox finns samtidigt hans uppenbara sinne för affärer. Det var Gedin som tog pocketboken till Sverige, en kommersiell succé.

Men till grund för Övralidspriset, på 2 500 kronor, ligger hans eget författarskap. Per I Gedin har på senare tid, som det heter i prismotivering, "kastat nytt ljus över ett storhetsskede i svensk litteratur".

Det gäller senare delen av 1800-talet där Gedin med tegelstensbiografier lyft fram människorna bakom kända namn som bokförläggaren Karl-Otto Bonnier, diktaren Verner von Heidenstam och senast målaren Carl Larsson. Personer mellan vilka det också fanns klara samband.

Per I Gedin anses samtidigt ha introducerat den littera biografin i Sverige enligt den anglosaxiska förebilden "life and letter" (liv och brev). Känslor och tankar tolkas utifrån brevväxling som ett komplement till torrfakta och för att öka förståelsen av människan, dess samtid och konstnärliga verksamhet.

Där kanske tidigare Övralidsvinnare, överraskade av att ha fått priset, fått leta efter en egen relation till Heidenstam inför prisutdelningen, är Gedin omedelbart på mammas gata.

Efter biografin "Verner von Heidenstam - ett liv, 2006, talar han gärna om alla missförstånd kring Heidenstam. Nationalist, nazis?, Nej! I stället radikal och vänsterliberal.

- Han slogs för allmän rösträtt. Låg före Socialdemokraterna i kravet att rösträtten även skulle omfatta kvinnor. Men han var arrogant, gick sina egna vägar, ville aldrig bli allierad. Han stod på Brantings sida men Branting kunde aldrig in räkna Heidenstams i sitt led. Då blev han i stället misstänksam mot honom.

Gedin reagerar också på uppfattningen att Heidenstam skulle varit kallsinnigt inställd till sina barn.

- Det är helt fel. Han betalade underhåll där han skulle och i hans lyrik beskriver han sin saknad.

Per I Gedin menar att den tidigare bilden av Heidenstam stått i vägen för hans diktning och att även lärarna svikit när det gällt att introducera Heidenstam för sina elever.

- Hans språk kan vara lite ålderdomligt knepigt. Men det går att ta sig förbi och då upptäcker man vilken stor berättare han var.

Är det inte vanskligt att lägga livspussel via brev. Det kan ju finnas luckor i korrespondensen ...

- Ja, men man måste ändå plocka russinen ur kakan. Metoden är att leta där det finns en stor mängd brev i båda riktningarna, där finns som regel det intressanta. Men det ska erkännas, det som sedan skrivs är min uppfattning om skeendet och personerna. Tycker jag att någon verkar vara rolig så skriver jag att han eller hon är det.

Du lanserade pocketboken i Sverige - hur ser du på den i dag?

- Verkligen en framgångssaga. Folkbildning till lågt pris. Det har alltid funnits en skepsis mot innovationer. Förr hette det att tv-n skulle döda bokhandeln. Men tv-dramatiserade böcker väckte i stället en nyfiken på författaren och den ledde de intresserade tillbaka in i bokhandeln.

Däremot är han kritiskt till hur det numera ser ut och tänks inom förlagsvärlden.

- Jag är glad för varje bok som ges ut och blir läst. Men det är best sellers som gäller. Man vågar inte satsa på nya spännande författarskap. Tyvärr har räknenissarna tagit över branschen.

Själv tänker dock fortsätta att lyfta fram vad han anser behöver synas. Pågående biografiföremål är konstnären och modernisten Isaac Grünewald. Ett konstnärskap som inledningsvis bara väckte stor ilska.