Det handlar i grunden om kvarvarande strukturer. Både situationen som flickan Marwa och hennes mamma hamnade i, och som de kvinnor hamnat i som söker sig till Kvinnojouren där Helena jobbar. Det handlar om patriarkala strukturer som lever kvar. De finns i Marocko där Marwas mamma tvingades lämna sin dotter. Och de finns i Motala där kvinnor flyr sina våldsamma män. I Marocko kanske vi kallar det hedersrelaterad problematik. Här kallar vi det förtryck eller hot och våld mot kvinnor. Eller #metoo. Där är det en skam att en ogift kvinna blir med barn. Här är det män som inte tål att deras kvinnor har ett eget liv. Det handlar om kontroll. Mäns kontroll över kvinnor. Visst finns det skillnader. Men visst finns det likheter.
– Det var min mamma som fick veta om Marwa och hennes mamma Ouafae. Migrationsverket avslog flickans ansökan om uppehållstillstånd. Hennes juridiska ombuds uppdrag var därmed slut. Vi förstod att de behövde hjälp, berättar Helena Fredriksson.
Och det var bråttom. Marwa skulle ensam utvisas om två veckor. Helena kontaktade medier. Aftonbladet var först och efter deras artikel hängde andra på, även Corren och Motala Tidning. Sen gick det fort. Helenas Facebook översvämmades. En insamling till juridisk hjälp fick snabbt fart. Helena och Kristina Fredriksson bokade in en jurist i Göteborg som kunde asylfrågor.
– Vi skulle resa dit dagen efter när mamma ringde och berättade att hon blivit kontaktad av advokaten Baharak Vaziri. Det kändes lite konstigt att ändra, men magkänslan sa att det var rätt, berättar Helena Fredriksson.
Helena är numera heltidsanställd som jourkvinna på Kvinnojouren i Motala. I januari 2017 jobbade hon ideellt på jouren och arbetade som personlig assistent.
Sin magkänsla har hon litat på förut. Det var den som sa henne att det här inte kan vara rätt. Sverige kan inte skilja en nioårig flicka från hennes mamma och skicka henne ensam till sjuka och fattiga morföräldrar i Marocko. Det stämmer inte med sunt förnuft. Eller med FN:s konventioner.
Den nya advokaten lyckades med det som Marwas ombud inte ens försökt. Hon fick Linköpings domstol att ge Ouafae ensam vårdnad om sin dotter. Familjen och deras vänner hemma i Ödeshög pustade ut.
– Men Ouafae vågade ändå inte känna sig säker, berättar Helena och det visade sig att hon hade fog för sin oro.
Migrationsverket avslog den nya ansökan också. Det fanns ingen handling som styrkte flickans identitet. Hon hade aldrig blivit registrerad som medborgare i Marocko. Skammen hade hindrat morföräldrarna. Ett dna-test som fastslog släktskapet dög inte för de svenska myndigheterna.
Vid det här laget hade Facebook-gruppen "Låt Marwa stanna" skapats. I oktober ordnades en ny insamling som möjliggjorde för Ouafae att resa till Marocko och med advokathjälp ansöka om en id-handling. Med sig hade hon ett intyg från ambassaden i Stockholm om att flickan verkligen existerar och befinner sig i Sverige. På en bild som hon messade hem till Sverige står hon på trappan till en domstol med det åtråvärda pappret i handen.
Den 20 april, nästan ett och ett halvt år efter det första avslaget, fick Marwa slutligen sitt permanenta uppehållstillstånd.
Hur kommer det sig att du tog på dig den här kampen?– Det handlar nog om vad jag är för en person, säger Helena. Och det är också därför jag jobbar här på jouren. Även detta bottnar i kvinnoförtryck. Jag tror att jag fått med mig det hemifrån, att kämpa för förändring och att stå upp för det som är fel.
Frågor om hederskontext är svåra. Men när det leder till förtryck är det enkelt. Det är inte okej att kontrollera andra människor i allmänhet – och kvinnor i synnerhet. Där säger Helenas magkänsla tydligt ifrån.
– Metoo-kampanjen styrker att strukturerna finns kvar. De har synliggjorts med alla vittnesmål om sexuellt förtryck. Det kan ingen förneka, säger Helena.
Hon tycker att det finns en medvetenhet bland yngre människor. Men det är långt kvar till jämställdhet, både i Motala och Marocko. Helena berättar om en bild hon sett: En kvinna iförd burka står bredvid en blond kvinna i bikini. Båda har tankebubblor med texten: "Vilket grymt kvinnoförtryck!"