I kyrkovalet räcker det med att ha fyllt 16 år för att få rösta. Noah Wikman har precis åldern inne och det lutar åt han utnyttjar sin rösträtt. Han är konfirmerad, men har ingen annan koppling till kyrkan.
– Men jag kommer först att ta reda på mer. Utan kunskaper kan man inte ta ställning. Sedan är det viktigt att vi unga visar att vi vill ta del av samhällslivet, säger Noah.
Vi träffar också de två år äldre tjejerna Tilda Sjögren och Ellen Emanuelsson. Båda har ungefär samma "kyrkliga" bakgrund som Noah – konfirmerade, kanske mest för att följa släkttraditioner.
Tilda fann dock under en period även en fin gemenskap i en av kyrkans ungdomsgrupper. Hon har bestämt sig för att rösta, men inte just av den anledningen.
– Jag vill vara delaktig. I en demokrati har man inte bara rättigheter, en av skyldigheterna är att rösta. Oavsett vad man tycker om religionen så finns kyrkan där och den påverkar samhället i övrigt. Jag ska taktikrösta för att blockera Sverigedemokraterna. Kyrkovalet får inte bidra till att SD:s idéer normaliseras, säger Tilda.
Noah Wikman tycks känna en allmän respekt för kyrkan när han funderar:
– Hur det än är med den personliga tron så har kristenheten genom historien format samhällets övergripande värderingar och dem vi är i dag.
Ellen Emanuelsson är direkt tveksam till att rösta och ifrågasätter att rösträttåldern är 16 år:
– Är inte risken att valet uppfattas som mindre seriöst? Många unga känner inte alls till vad det handlar om. Och om jag går och röstar utan att ha satt mig in i saker och ting – vad har jag då uträttat, vad är den rösten värd?
Ja, vad känner ungdomar till om kyrkovalet? De vi pratar med har fått hem röstkort. Däremot verkar det vara si och så med informationen från de olika nomineringsgrupperna ("partierna"). Den har inte nått allas brevlådor när vi träffas.
– Skolan är också dålig på att ta upp det här i undervisningen. Jag vet att man inte får propagera för trosuppfattningar, men man kan väl åtminstone sakligt nämna att det här valet finns, säger Tilda Sjögren.
Svenska kyrkan har problem med ett årligt medlemstapp på några procent. Hur kan den ändra på det? Noah Wikman väljer att vända på frågeställningen:
– Behöver det vara ett problem? Längre tillbaka gällde mer medlemskap utan pardon. Nu finns en valmöjlighet och stärks inte kyrkans status ju mer den formas av troende och intresserade?