Majvor Murén lider av en neurologisk sjukdom som gör att hennes balans försämras, muskulatur försvagas och att hennes leder blir stela. Sommaren 2014 förändrades situationen och Majvor blev rullstolsburen.
Hon har levt med sjukdomen i nästan tjugo år och har idag ingen balans kvar. Den ständiga assistansen hon får från maken Anders och sonen Jacob är därför livsviktig för att klara av vardagen.
– Majvor måste ha hjälp med att komma i och ur sängen, till och med att vända på sig, vi måste hjälpa henne i och ur bilen, hon behöver oss till allt, säger maken Anders Murén.
Hennes tidigare parkeringstillstånd som är till för rörelsehindrade gick ur datum vid årsskiftet.
– Det började med att det satt en lapp på bilen, en parkeringsbot. Vi hade ingen aning om att parkeringstillståndet hade gått ut, det var ingen som tänkte på det, säger Majvor.
Att ansöka om ett nytt tillstånd visade sig inte vara helt lätt.
– Varje ansökan är en ny ansökan hos kommunen. Alltså fick vi skicka in ett nytt läkarintyg och fylla i massa nya papper. Det spelar ingen roll att jag redan haft tillgång till ett, säger Majvor.
Trots att de skickat in de papper som efterfrågats så harMotala kommun svarat med en avslagskommunicering av hennes ansökan. De anser att eftersom Majvor åker med som passagerare så kan den som kör bilen lämna av henne på lämplig plats för att sedan hitta en parkering.
– Men det fungerar ju inte. Jag vill inte bli lämnad, jag kan inte göra motstånd om någon skulle ge sig på mig.
– Hon kan inte flytta på sig själv eller höja rösten för att påkalla hjälp. Det finns även en fallrisk när hon sitter ned. Vi kan inte lämna hennes sida, fyller Anders i.
De båda menar att det utdragna och detaljerade arbetet som kommunen lagt ned känns nitiskt och som slöseri med tid.
– Om inte någon som är helt rörelsehindrad kan få ett parkeringstillstånd, vem ska då ha det? När vi ansökte om det första gången var det inga problem. Även om Majvors tillstånd är oförändrat så bedömer man det annorlunda, säger Anders.
De senaste månaderna har de löst det genom att parkera på de vanliga parkeringarna som finns i stan.
– Det är inte optimalt. Det krävs att passagerardörren är helt öppen för att få ut mig ur bilen. När vi kan parkera på de mer anpassade platserna blir transportsträckan från bilen inte så lång och vi kan gå tillsammans från bilen, säger Majvor.