Jennipher Jerrevång Uhlhorn med sin kungsboa Mörker. Som blev känd i MVT föregående år under en "promenad" på stan med en av sina ormar.
Efter att passerat in genom dörren till lägenheten blir värmen genast påtaglig.
– Jag har 25-27 grader i lägenheten konstant, berättar hon och förklarar att alla inte är lika nöjda med värmen.
– Min familj och pojkvän tycker att det är jättevarmt att komma hit, men jag känner det inte. Jag kan snarare tycka att det är kallt om det går under den här temperaturen, svarar hon och ler.
Hennes passion för ormar är något som följt henne ända sedan barnsben.
– Jag var aldrig intresserad av barbiedockor eller ponnys som liten. Dom jag hade fanns endast till för att vara mat åt mina dinosaurier, svarar hon skämtsamt.
Hennes pappa gav henne sin första orm redan som sexåring. En "Taiwanesisk beauty" som enligt henne inte var riktigt lämplig som första orm till en nybörjare.
– Det är en defensiv art som kan bli upp till två-tre meter lång ungefär, men jag lärde mig snabbt att ormbett gör mindre ont än kattbett. Eftersom jag är autistisk var det lätt för mig att hyperfokusera på ormintresset.
Jennipher städar ormarnas terrarier med jämna mellanrum. Hon betonar vikten av att terrarierna ska efterliknar djurens ursprungliga boendemiljö så mycket som möjligt.
Jennipher hade ett uppehåll från ormarna medan hon bodde utomlands och i Stockholm, men intresset exploderade vid hemkomst till Motala där hon också började jobba i olika zoo-butiker och studera herpetologi.
– Det innebär "läran om reptiler och kräldjur". Jag har läst de kurser som behövs på universitetet för att kunna certifiera mig som Herpetolog, förklarar hon och berättar att det resulterat i föreläsningar runt om i Sverige och världen.
– Jag har varit iväg i Texas, Norge och på flera ställen i Sverige och föreläst; bland annat Himmelstalunds-skolan i Norrköping. Jag brinner för att motverka fördomar om ormar och att hjälpa personer ta hand om sina djur på bästa möjliga sätt, förklarar hon.
Hon menar på att yngre personer generellt sett är mer öppna för ny kunskap om ormar.
– Äldre personer har en mer negativt laddad bild. Ormen har exempelvis använts inom religionen som en symbol för ondska, men de är långt ifrån onda, förklarar hon och fortsätter utveckla.
– Ormar handlar på instinkt. De ser inte oss som byten och är inte aggressiva. Det ligger inte i deras natur, förklarar hon.
– De attackerar bara i försvar eller när de vill ha mat. Vi människor är inte föda för ormar, berättar Jennipher och förklarar att händelserna i Indonesien, där två kvinnor blev uppätna av pytonormar är ytterst ovanliga.
Självklart finns även ormintresset representerat i form av en tatuering.
Jennipher berättar att hon frekvent tar konfrontationer på sociala medier via sitt instagramkonto: "Mehduzah.reptiles"
– Djurens välmående går först. Ormar är mitt kall, berättar hon och förklarar att det emellanåt kan bli heta känslor när hon påpekar andras misskötsel av djuren.
– Det kan jag ta, jag är rätt hård och rak av mig och kan jag påverka i rätt riktning är det värt det.
På frågan om vad hon anser om tv-programmet "Fångarna på fortet" kommer svaret omedelbart.
– De borde sluta med reptiler i produktionen. Djuren far illa. Men de är mer brydda om tv-siffror och att tjäna pengar.
Hon reflekterar vidare.
– Ormar är så känsliga för stress och det kan vara livshotande för dem.
Jennipher menar även att även media har en stor roll kring människors uppfattning om ormar.
– Media försöker bitvis elda på rädslan som redan finns med stora och spetsade rubriker. Det gäller att skilja på hat, fobi, befogad och obefogad rädsla för ormar.
– Ormar orsakar mindre problem för den biologiska mångfalden än vad exempelvis den framavlade invasiva tamkatten gör, förklarar hon och menar på att hon tycker om katter jättemycket men att dom inte har något i naturen att göra.
En giftig dyrgrip. En Afrikansk variabel Buskhuggorm är hittills den dyraste ormen i Jennipher Jerrevång Uhlhorns samling. Ormen är av polymorfisk art vilket betyder att ormarna kan skifta i färg och mönster mellan olika individer.
När vi kommer till prislappen finns det ett stort spann på hennes ormar.
Hur mycket pengar har du lagt på dem?
– Priserna för dem går från 300 kronor upp till 80 000 kronor för den dyraste, berättar hon och pekar på ett terrarium märkt "Varning – giftorm" med en Afrikansk variabel Buskhuggorm.
– Det är dyrgripen. Men de kan gå på upp till en halv miljon.
Med femton giftormar i sin ägo gäller det att iaktta försiktighet.
– De är så giftiga som de kan bli. Mot dem finns det inget motgift.
Många undrar nog hur du jobbar kring säkerheten med ormarna?
– Säkerheten är jätteviktig. Jag har ett intyg från kommunen att jag får hantera giftormar. Länsstyrelsen kan också göra tillsynskontroller för att kontrollera att jag följer de olika kraven. Jag tar säkerheten på största allvar.
– Merparten av olyckor med giftormar i Sverige sker hos personer som inte har tillstånd.
Jennipher visar upp tillståndet från Motala Kommun som krävs för att få ha och hantera giftormar.