– När folk spolar tror de att problemet slutar, men det är då det börjar, säger Roger Kristiansson som filmar och dokumenterar kommunens avloppsledningar.
I Motala kommun ligger man långt fram när det gäller miljöarbetet som rör avloppet. Slammet som kommunen levererar är certifierat enligt Revaq. Revaq arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk och för att skapa en miljömässigt hållbar återföring av växtnäring tillbaka till åkermark.
I kommunen pågår ett arbete med att uppströms spåra föroreningar.
Både gamla och nya föroreningar
Prover tas på avloppsvatten ute i ledningssystemet för att kontrollera såväl gamla synder som pågående föroreningar.
– Det är mycket tungmetaller som ligger i ledningarna, säger Anna-Karin Pålsson, projektledare för Revaq-certifieringen i Motala och Vadstena.
Det kan vara fråga om gamla utsläpp där föroreningarna ligger kvar i sedimentet i ledningarna. Prover tas på sediment och spolning görs i ledningarna.
Roger Kristiansson kör en bil utrustad med kamera och han filmar och dokumenterar ledningarnas skick. Han jobbar i team med Håkan Andersson som kör spolbilen. Håkan spolar rent i ledningarna och tar hand om grus och sediment som spolas bort. I Motala kommun finns ungefär 400 kilometer avloppsledningar som underhålls.
Deponi av slam är olagligt
I Motala produceras omkring 3000 ton slam per år. Det är restprodukten efter att avloppsvattnet renats. En restprodukt som måste göras av någonstans.
– Vi kan ju inte köra upp slammet till Tuddarp. Hur skulle det se ut om vi körde ut 3000 ton dit varje år, säger Anna-Karin Pålsson.
Deponi av slam är inte tillåtet och för att slammet ska kunna återföras som näring på åkermark måste det vara så rent som möjligt. En ren slutprodukt kräver att det som kommer in till reningsverket är fritt från föroreningar.
– Avloppsvattnet är vår råvara om man ska se det som en industri, säger hon.
I hennes arbete ingår att spåra eventuella föroreningar längs hela kedjan - från ledningssystemet som leder in mot reningsverket ända till slutprodukten, slammet, som sprids på åkermark.
Ökad medvetenhet behövs
Genom provtagningar före spolning och efter spolning kan Anna-Karin Pålsson spåra föroreningar. Det kan vara gamla utsläpp från industrier, men också pågående föroreningar där det kan röra sig om företag som inte tömmer fett- och oljeavskiljare tillräckligt ofta.
Anna-Karin Pålsson önskar en ökad medvetenhet hos kommuninvånare och företagare när det gäller vad som går ut i avloppsvattnet.
– Sorteringar av sopor sitter i ryggmärgen hos de flesta, men sorteringar innan det går ut i spillvattnet har inte nått lika långt, säger hon.