– Detta har bara pågått och pågått, säger Lana Brunell som äger en av fastigheterna vid Parieserviken. En tomt som hennes morfar köpte 1937 och som senare delats i tre för Lana och hennes systrar.
Hon är tacksam och ödmjuk över att ha fått ärva tomten men trött på att deras rättigheter ifrågasätts gång på gång. Nu senast i brevet från kommunen om att kommunen kommer gå till domstol om bryggan inte tas bort. Vilket vi tidigare har berättat.
– Vi gick igenom de här turerna 2013. Då slutade det med att kommunen drog tillbaka och till och med bad om ursäkt. Tänk om de kunde prata med oss istället för att bara skicka ett brev med en otrevlig ton och hot.
De berättar att fastigheten styckades av 1917, då med gräns mot Vätterns vattenlinje. I början på 1960-talet lade kommunen, mot ägarnas vilja, expropriation över hela sommarstugeområdet. Det vill säga att fastigheterna kunde komma att lösas in. Den upphörde först i början på 2000-talet.
– Då fick vi veta att det inte fanns något intresse för att lösa in längre och plötsligt fick vi tillbaka vår mark, säger Lana.
2010 gjordes en ny detaljplan där det anges allmän platsmark 1,5 meter närmast vattnet för att folk ska kunna gå förbi. Förklaring de fått till att deras tomtgräns inte längre är vid vattenlinjen är uppgrundning av sjön. Något Henrik ifrågasätter då vattenlinjen rör sig beroende på väder, hur stort flödet är i kraftstationen och inte minst av sandens förflyttning.
Men just nu är det bryggan det gäller. I brevet skriver kommunen att det under flera år kommit klagomål på att stranden inte är tillgänglig.
– Men varför ska vi ta upp bryggan, vi har ju rätt att ha den, säger Lana och de pekar på skrivningar i handlingarna från 1917 och detaljplanen från 2010 där det talas om rätten till brygga, samt anger att även jordabalken ger dem rätt.
– Det ursprungliga huset har alltid legat här, det har alltid funnits en brygga och folk har fått gå förbi här, säger Henrik och menar att de kunde satt upp staket på stranden för att rama in sin tomt men inte gjort det för de vill att folk ska kunna passera.
De har bestridit kommunens krav och nämner att de bland annat tar upp frågan om hemfridszon, ett område där allemansrätten inte gäller.