"Var går gränsen? Om flyktingmottagning, öppna hjärtan och systemkollaps". Samhällsanalytikern Carlos Rojas nyutkomna bok föddes efter 2015 då Sverige tog emot fler asylsökande än någonsin tidigare: 160 000 på ett år. Myndigheterna var oförberedda vilket bidrog till en känsla av kaos.
– Det var inte antalet som blev för stort utan att vi inte var beredda. Planeringen behöver se annorlunda ut. Migrationsverkets prognos var 100 000, trots att flyktingrörelser inte går att förutse.
Just av den anledningen kan det ske en ökning snart igen, menar Rojas. Under en föreläsning på Motala bibliotek talade han om hur vi kan förhålla oss till det.
– Vi har två alternativ. Antingen öppnar vi för fler eller så stänger vi oss. Hur vi än väljer kommer det att få konsekvenser för samhället.
I dag befinner sig 50 miljoner människor på flykt i världen. Det de söker finns i de demokratiska länderna – som har satt upp hinder. Samtidigt uppger en femtedel av svenskarna att de vill ta emot fler flyktingar.
Komplext men inte ogreppbart, enligt Rojas. I arbetet med boken har han intervjuat forskare och politiker för att ge läsaren nulägesanalyser liksom framåt- och tillbakablickar.
– Ibland har det känts hopplöst. Politiker och regeringar fattar beslut baserade på inte vad som behövs i världen utan av rädsla för att inte vinna nästa val.
– Fler länder behöver vara med i mottagningen. Ett kollektivt ansvar skulle göra stor skillnad och minska rädslan för att "om vi är de enda som öppnar oss så kommer alla hit".