Hon söker samarbeten inte bara med guiderna på Övralid utan även med företagare och hantverkare i trakterna för att lösa både råvaror till det som ska serveras, bruksföremål som kommer användas i kaféet och även när det gäller inredning. "Jag tycker att det är viktigt med lokala samarbeten", säger hon.
– Detta är världens vackraste plats, säger Elisabeth Sävmo när hon tittar ut genom det lilla fönstret på övervåningen i den gamla stugan.
På bordet har hon dukat upp med kaffe och bullar. Väggarna pryds av tapeter med vacker blått mönster, trägolvet är rejält slitet och om det går att elda i spisen i hörnet är oklart. Men för Elisabeth betyder stugan och de två uthusen massor med minnen från barndom och från tiden då hennes mamma drev verksamheten. Det har gått 13 år sedan dess men om fyra månader är det Elisabeth själv som slår upp dörren för sin första säsong i Farfarsstugan på Övralid, en dröm som blir verklighet.
– Jag tar egentligen över från den första april men har fått tillgång till det redan nu. Så vi har satt igång, säger hon.
Husen ska renoveras, det blir en del nya möbler och annat som kommer gås igenom.
– Men vi kommer behålla det genuina och gamla. Det ska vara trasmattor på golven och hembakat kaffebröd här. Mamma drev det här stället i åtta säsonger så just nu tar jag hennes hjälp och vi planerar bakrecept bland annat, säger hon med ett leende.
Elisabeth är utbildad kock, har jobbat som köksmästare och jobbar just nu på Dinair i Vadstena. Men önskan om att få ha sitt eget har funnits med länge och hon vet var hon ska hämta hjälpen.
– Jag har många företagare i släkten och många som kommer hjälpa mig, säger hon och räknar upp mamma, syster, pappa, svärmor, svärmors sambo och säkert några till som verkar kunna allt det som behövs med inredning, arkitektur, snickeri, reklam och bokföring. Och så barnen också, som står redo för sommarjobb.
Hon njuter av miljön, även på vintern, och hoppas att allt fler ska hitta till Övralid som besöksmål och till Farfarsstugan för en fika eller bit mat när det väl är dags att öppna för säsongen.
För 2,5 år sedan hörde Elisabeth av sig till styrelsen på Övralid och berättade att "finns det ett läge så är jag redo". Tiden var rätt och barnen tillräckligt stora för att hon skulle göra det som hon haft i tanken så länge. Nu är kontraktet underskrivet, till att börja med på tre år.
– Jag tar över vaktmästeriet också. Det är två olika kontrakt men jag vill ha ett åretruntjobb, säger hon och berättar vidare att det innebär ansvar för alla utemiljöer med trädgård, snöröjning, vandringsleder, byggnader och stora huset, Heidenstams bostad.
– Ja, vi kallar det för stora huset. Det har vi alltid gjort, säger Elisabeth och tillägger att hon själv kommer vara vaktmästare på vinterhalvåret men under säsong blir det anställd personal.
Uppvuxen och boendes i Nykyrka är det nära till Övralid och för Elisabeth Sävmo är platsen förknippad med många minnen. "Detta är världens vackraste plats. Jag hoppas att jag, mitt i allt arbete, ska kunna njuta av hur vackert här är, med ljuset, vattnet, allt", säger hon.
Även om det blir en del förändringar tror hon att besökarna kommer känna igen sig, starten kommer nog bli ganska lik det som varit tidigare. Samtidigt har hon många idéer i tankarna. Hon berättar hur hon planerar samarbete med guiderna, för att skapa en ännu större attraktionskraft till besöksmålet. Det har installerats åretruntvatten till beredningsköket vilket gör att det går att driva verksamhet även på vintern och Elisabeth berättar om planer på catering bland annat. Men hon börjar med sommarkafé och vaktmästeri och så får det växa efter hand.
Hur känns det nu, fyra månader innan öppning?
– Jag har försökt att inte tänka så mycket, även om jag jobbar med detta varje kväll när jag kommer hem. Men det är spännande.
Att bli sin egen, hur är det?
– Läskigt, men jag har ju alltid drömt om det och velat göra det. Och det är så kul när jag berättat på jobbet till exempel så får jag höra "Nej, du får inte sluta" och när jag sagt vad jag ska göra och så blir det istället "Åh, vad roligt".