Elinor Mörk arbetar sedan 2008 på en av Motalas kommunala förskolor. Där har de cirka 20 barn per avdelning.
– Barn klarar mycket, men i det sociala samspelet brister det när de är för många. Vi i personalen hinner inte vara närvarande och se alla bråk. Det leder till att barnen får ta ett för stort ansvar, säger Elinor Mörk.
Under sin tid som förskolelärare har hon inte märkt att gruppstorleken ändrats. Däremot förstärktes personalstyrkan förra året.
– Som förskolelärare vill jag främst att grupperna minskar. Min farhåga är att man istället kommer att fortsätta öka personaltätheten. Det löser inte problemet med interaktionen mellan barnen, säger hon.
Hon märker även att hennes egna barn påverkas av att vara i stora grupper. Till exempel pratar de högt när de kommer hem från förskolan, eftersom ljudnivån är så hög där.
Elinor Mörk sitter i kommunens förskoleråd och är väl insatt i frågor som rör förskolan. Hon hoppas att statsbidraget för mindre barngrupper ska ge märkbara resultat.
– Samtidigt förstår jag att stora förändringar inte går att göra i en handvändning, säger hon.