Hos Jan och Margareta Fallsvik i Karlström öster om Karlsby går det knappt att använda mobiltelefon på grund av dålig täckning samtidigt som det fasta telefonnätet ska plockas bort framöver. Jonas Nordén, boende i De Geersfors och engagerad i Godegårds bygderåd, har två mobiltelefoner med olika abonnemang för att någon förhoppningsvis har täckning när han behöver.
– Mobiltäckningen är ju det som blir kvar när man plockar bort kopparnätet. Vi som bor här kan bli tvingade att flytta, säger Jonas Nordén.
Både Jan och Jonas ser stora problem i att kopparnätet plockas bort snabbare än mobilnätet byggs ut.
– Man kan ju inte bygga om E4:an och lägga ner den gamla vägen innan man byggt en ny, säger Jan som anser att det blir samma sak om man tar bort fasta nätet innan det finns nytt nät.
Det krävs en plan
De säger att ett utbyggt system för datatrafik måste finnas i det digitala samhälle vi lever i.
– Det behövs en handlingsplan, i en del kommuner kallas det digital agenda. Har man ingen plan kommer man inte i mål, säger Jonas.
Tidigare hade Motala kommun en IT-infrastrukturplan för 2010-2014.
Jan tycker att det är konstigt att man inte tagit fram en ny digital plan i kommunen med tanke på hur snabbt den digitala utvecklingen går, men han anser att utbyggnaden har låg prioritet i Motala kommun.
– Det är en ickefråga, man pratar inte om det här, säger han och fortsätter:
– I kommunens översiktsplaner borde det digitala finnas med också.
Jonas Nordén ser behovet av tre olika delar för att kommunen ska kunna hänga med i den digitala utvecklingen. För det första behövs en handlingsplan med en målsättning att det digitala nätet ska byggas ut till alla kommunens invånare. För det andra behövs en riskanalys för att se konsekvenserna när åtgärder planeras. Därtill behövs resurser för att kommunala tjänstemän ska kunna informera och förklara för kommuninvånarna.
Att ha en dialog med kommunens invånare ser han som oerhört viktigt för att lyckas.
– Kommunikation före, under och efter krävs, säger Jonas.
Inte bredband till alla
Målet för regeringens bredbandsstrategi är att 90 procent av alla svenska hushåll år 2020 ska ha tillgång till bredband med hastighet på minst 100 Mbit/s.
– Vilka är de andra tio procenten? Det är ju vi som bor på landet. Ska inte vi ha täckning, säger Jan Nordén.
I samband med stormen Gudrun var Jan och Margareta utan fast telefon och bredband i tre veckor. Och Jonas var utan i över tre veckor i samband med stormen i början av december förra året.
Att ge alla kommuninvånare tillgång till ett bra digitalt nät ser de alla tre som både en demokratifråga och en miljöfråga.
Mycket av dagens nyhetsutbud hänvisar till information på internet och merparten av samhällsinformationen finns också i digital form.
– Om man ska kunna påverka måste man också få vara med, säger Margareta.
Tekniken finns
Jan, som innan pensioneringen arbetade på Statens Geotekniska Institut (SGI), menar att teknik för att lägga fiberkabel till rimliga kostnader finns. Man kan plöja ner ledningar och man kan lägga dem i sjöar.
– Man kan lägga foderrör på botten, säger han.
Med en plan för utbyggnaden av fibernätet skulle man också kunna lägga ner tomrör när man gräver för annat såsom el, vatten eller avlopp.
– Dessutom är det en miljö- och klimatfråga, säger Jonas Nordén.
Att kunna jobba hemifrån sparar både pengar och minskar utsläppen.
– Det blir ett attraktivt samhälle om folk kan jobba varsomhelst, säger han.