Johanna Landén är klimat- och miljöstrateg på Motala kommun. Hon har sammanställt kommunens svar på hur förberedda de är på att hantera konsekvenserna av klimatkrisen.
Experter menar att värmeböljorna framöver kommer att bli fler, längre och med högre temperaturer. I kommunen finns beredskap i form av rutiner, bland annat inom barn- och äldreomsorg. Men det handlar också om att tänka till vid nybyggen.
"Grönska, natur och vatten kan bidra till att reglera temperaturen. Skugga från träd är exempelvis ett viktigt verktyg för att minska risken för värmestress i samband med värmeböljor. Även hur hus byggs med fönsterytor och material ska beaktas", skriver Johanna Landén och påpekar att frågan kommer att lyftas ännu mer i en risk- och sårbarhetsanalys som kommunen ska ta fram.
Skyfall väntas också bli ett ökande problem. I Motala finns numera en förvaltningsövergripande grupp med fokus på just de här frågorna. En ny policy om dagvattenhanteringen tar upp hur samhället ska byggas för att klara mer frekventa och intensiva skyfall.
"Stora delar av ledningsnätet klarar av så kallade tioårs regn, om det klarar mer eller mindre beror på när ledningsnätet är byggt och i vilken typ av område det är. Det viktiga är att det finns en ytlig avrinning som fungerar, eftersom ledningsnätet inte är byggt för att klara skyfall", skriver Johanna Landén.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort karteringar över större vattendrag i landet som Motala ström. Den pekar ut översvämningsrisker på flera håll i Motala kommun bland annat om Gamla Motala Verkstad, flera lägen längs strömmen och vid inloppet till Borensberg. Det är något som enligt Johanna Landén nu finns med i kommunens underlag vid både översiktlig och detaljplanering samt vid planläggning av nya bostadsområden eller fastigheter.
"Vi är medvetna om att det finns vissa platser i befintlig bebyggelse där vattnet har svårt att rinna undan vid skyfall. Det kommer att ta tid att få fram långsiktiga lösningar för att minska risken för översvämningar", skriver hon.
De områden som är särskilt i riskzonen är Vintergatan, cykeltunnlar, korsningen Södra allén och Vadstenavägen samt Mossenområdet.
Ett ändrat klimat ökar också risken för torka, sänkt grundvattennivå och sinade brunnar. I Motala avser man därför att utreda behovet av en eventuell reservvattentäkt. För den enskilde vars brunn riskerar att sina meddelar kommunen att man kan komma och hämta vatten hos dem, men större mängder får man vända sig till en entreprenör om.
En del handlar om att vara redo för konsekvenserna av klimatförändringarna, en annan om att försöka minska dem. Johanna Landén menar att ett arbete under hösten ska lägga fokus på att börja arbeta med Agenda 2030. Det man konkret gör just nu är att transporter i den egna verksamheten ska bli fossilfria, att all el ska vara förnybar och att man restaurerar våtmarker och sumpskogar så att dessa slutar läcka koldioxid och istället lagrar kol. Johanna Landén lyfter också att man även försöker stötta Motalaborna i deras klimatarbete genom klimat- och energirådgivningen.
Ni ska börja arbete med Agenda 2030 nu, varför har det inte kommit igång tidigare?
– Det har inte funnits någon på tjänstemannasidan som kunnat samordna de här frågorna, men nu har vi en anställd för det, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M).