Val 2022
Nu ska politikerna få en bättre bild av verkligheten. Utvärderingar som tidigare bara skett vid enstaka tillfällen ska nu göras återkommande för att ge statistik och fakta om kommunens ekonomi. Men utmaningarna är många.
Allt fler ska försörja allt färre. Ekvationen med lägre skatteintäkter och högre kostnader behöver hanteras. Lösningen: fler kommuninvånare som betalar skatt.
– Genom tillväxt skapas ekonomi som vi behöver för att klara framtiden. Våra kommungrannar har lyckats ganska väl med det och vi ligger lite efter. Vi har en skuld vad gäller bostadsbyggande och vi ser nu att Lalandia, även om det inte kommit igång, lockar hit andra. Därför måste vi jobba med utveckling, säger kommundirektör Peter Ingesson och tillägger i nästa andetag:
– Samtidigt måste vi kanske bromsa andra delar av vår organisation.
Bromsen handlar om att hämta hem 30-40 miljoner kronor i verksamheterna. Årligen. Genom att kapa kostnaderna skapas också utrymme att kunna betala för i alla fall någon del av den lång lista med investeringar i lokaler och byggnader som tagits fram – en lista på totalt 1,7 miljarder kronor. Till det finns en behovslista på flera hundra miljoner i eftersatt underhåll av bland annat gatorna.
– Effektiviseringsbehovet har funnits länge, men kommunen har räddats av att vi fått stora statsbidrag vid exempelvis flyktingkrisen och pandemin, säger planerings- och uppföljningschef Therese Hjälmroth och tillägger senare:
– Vi måste hela tiden jobba med prioriteringar och effektiviseringar. Vi kan inte ifrågasätta det.
Men behovet av att effektivisera har också ökat eftersom kostnaderna i de kommunala verksamheterna skjutit i höjden. Ökningen är framför allt kopplat till samhällsbyggnadssidan, men också inom socialnämndens områden med exempelvis placeringar.
– Det måste vi få kontroll på, säger hon.
En, förhoppningsvis, växande befolkning innebär behov av fler skolor, förskolor och äldreboenden. För att locka fler behövt attraktiva möjligheter till fritid i exempelvis nybyggda idrottshallar. Därför finns investeringslistan på 1,7 miljarder kronor. Kommunen kan inte finansiera allt själv. Låna går till en viss gräns, men med över 800 miljoner i lån närmar man sig taket. En tredje lösning handlar om koncernstyrning, en bolagisering av Platen och möjligheten att räkna in även stiftelsens fastigheter i den kommunala ekonomin. Efter S, V och MP:s tvärnej har Alliansen just nu tagit halt i frågan, men Peter Ingesson släpper den inte helt.
Kan man få till tillväxten utan en koncernbildning?
– Den blir väldigt mycket tuffare, säger han.
Hur blir reaktionerna från politikerna när ni från tjänstemannahåll så tydligt presenterar att det är en koncernbildning med Platen som behövs trots att flera partier tycker helt annorlunda?
– Vi har haft ett utredningsuppdrag och visat vad som är möjligt. Vi har utfört ett uppdrag, men de har ju egentligen ifrågasatt uppdraget som sådant, säger han och fortsätter:
– Utifrån min horisont är mitt uppdrag att peka på alla möjliga förutsättningar. Sedan äger politiken beslutet och konsekvenserna. Men de äger ju även konsekvenserna av att inte genomföra det här.
Politikerna har fått fyra framtidsscenarier presenterade för sig. Inför sina budgetar ska de få se hur kommunens ekonomiska utmaningar kan hanteras och vilka konsekvenser som de får. Vi har tagit del av alternativen:
1. Höjd skatt med en krona
En skattehöjning med en krona skulle minska sparkraven i verksamheterna. Men lösningen blir bara kortsiktig.
– Det skulle bli några lugnare år under 2023 och 2024, men sedan sticker det iväg igen till en effektiviseringsnivå på 30-40 miljoner kronor per år, säger Therese Hjälmroth.
Dessutom skulle en skattehöjning påverka alla invånare – även de som redan i dag har det tufft ekonomiskt. Därmed ökar också risken för att kommunens kostnader för försörjningsstödet skjuter i höjden.
– Vi riskerar att få ökade kostnader istället, säger Peter Ingesson.
2. Bara helt nödvändiga investeringar görs
Sparkraven minskar rejält om man bara gör helt nödvändiga investeringar; i praktiken bara i skol-, förskole- och äldreomsorgsfastigheter.
– Det innebär att man inte bygger simhallar och andra idrottshallar, säger Therese Hjälmroth.
3. Sänkta krav på ekonomiska överskott
Om man sänker kravet på hur mycket plus kommunen ska gå varje år minskar sparkravet i verksamheterna. Men det blir ändå ingen enorm skillnad.
– Det beror på att om vi inte skapar ett överskott så måste vi låna ännu mer pengar och då blir vi ännu känsligare för höjda räntor. Det utsätter oss för en större risk, säger Therese Hjälmroth.
4. Kraftigt minska kostnadsökningarna
De senaste åren har kommunens kostnader ökat rejält. Det måste ändras, men det fjärde scenariot innebär att kostnadsökningen skulle stoppas nästan helt vilket Therese Hjälmroth menar kan ses som nästintill orealistiskt.
– Men om vi lyckas med det här, genom att prioritera, effektivisera och minska på eller ta bort verksamheter, så är det här som skulle kunna hjälpa ekonomin i kommunen allra bäst. Så det här är nog den väg man ändå måste gå, säger hon.
Ni talar om att ständigt effektivisera, men ute i verksamheterna önskar de snarare fler undersköterskor på avdelningarna och fler förskollärare i grupperna. Hur ska ni får ihop det?
– Det handlar om att skapa delaktighet och förmedla det här i ett bredare perspektiv. Det handlar inte om att det är kul att spara eller dra ner, det är så här i hela samhället och vi behöver innovationskraften och förmågan att tänka nytt. Det finns mycket goda idéer, säger hon.
Personalen är en av de stora kostnaderna. Innebär det här uppsägningar?
– Det är kanske inte uppsägningar som det kommer att handla om utan att ompröva tjänster som blir lediga, säger Therese Hjälmroth.
Det skulle exempelvis kunna innebära digitala lösningar istället, nya typer av tjänster eller sammanslagning av arbetsuppgifter.
– De medarbetare som vi har behövs, men på ett annat vis, säger Peter Ingesson.
Kommunen kan inte klara ekonomin helt själv utan måste enligt Peter Ingesson har mer pengar från staten. Men hur man ska hantera utmaningarna som ändå måste göras blir en fråga för Motalapartierna att hantera i valrörelsen och framför allt för de som vinner valet.
– Oavsett vilket parti man tillhör så går man in med de här förutsättningarna, avslutar Therese Hjälmroth.