"A och O är att få med sig personalen och att inte vara snål på dem, man får inte missunna folk", säger Jan-Ove Boll.
Han sitter i solen utanför entrén för att vänta in mig. Vi hälsar och så tar vi trapporna upp till hans kontor, längst upp i tornet. Utsikten över Motalaviken med stora bron och Södra stranden är magnifik. På andra hållet ser vi gästhamnen, hotellet och Göta Kanal.
– Så länge man är frisk och tycker det är roligt är det svårt att sluta, säger Jan-Ove Boll om varför han fortsatt är företagsledare, samtidigt som han slår sig ner i stolen bakom skrivbordet.
Allt började redan när han var 7 år, då han gick med en cykelkärra och samlade in tidningsbuntar som han sålde till Gotthard Nilsson för återvinning.
– Det var efter kriget, då var det sådan brist på papper. Det blev väl några kronor för buntarna.
Men det skulle dröja till han blev 30 innan det blev mer på riktigt. Historien bakom Expertbutikerna är inte helt okänd och på väggen bakom honom sitter kartan fylld med orange klisterlappar, en för varje butik. Det gick bra, väldigt bra och han har en förklaring.
– A och O är att få med sig personalen och att inte vara snål på dem, man får inte missunna folk. Jag gav dem en bra provision och tänkte att ”blir de rika så blir jag ännu rikare”. Men jag missunnar ingen att tjäna pengar.
Butikerna är sålda sedan länge. Men idag har han sju företag där Motormuseet med restaurangen och hotellet är de som kanske syns mest. Han tjänar fortsatt pengar men skrattar när han säger:
– Nu leker jag mer, jag har så det reder sig.
Jan-Ove Boll har en stilla framtoning, han lutar sig tillbaka i stolen, lägger ihop händerna framför sig och berättar lugnt. Om tiden med radiobutikerna som senare leder in på hur han, för många år sedan, ville hyra byggnaden vi sitter i för att förvara några av sina bilar. Beskedet från kommunen blev ett nej.
Men när han kom tillbaka till kommunen och meddelade att Linköping var intresserade och redo att bygga åt honom och hans bilar blev det annat ljud i skällan. Idag är det självklart att Motormuseet ligger i hamnen men för Jan-Ove Boll handlar det lika mycket om en vilja att orten ska leva. Något som också spelat in när han köpt golfbanan efter att ha hjälpt verksamheten ekonomiskt i flera år. Enligt honom själv en enkel lösning för att komma förbi en ständig kamp med ekonomin för golfklubben.
Han äger också flera fastigheter i centrum, bland annat gamla Tingshuset.
– Det köpte jag för att det inte fick stå och förfalla.
Idag är det ett kontorshotell som renoveras i takt med behovet, utom själva tingssalen som får förbli som den var.
Doldis eller inte, när han kommer i sin vackra Mercedes Benz A-cab är det nog ändå många som reagerar och kanske kastar långa blickar efter den blankpolerade.
För en del är Jan-Ove Boll en doldis, en man som inte gör mycket väsen av sig.
– Jag säljer inte mig själv, det har jag aldrig gjort, jag säljer mina varor. Man är inte företagare för att imponera på andra, säger han och återkommer till att det viktiga är att ha roligt.
– Jag har aldrig tyckt att det är tråkigt att gå till jobbet, det är väl därför jag inte kan sluta.
Han tycker att inställningen till entreprenörskap och företagande i Motala har förändrats till det bättre.
– Nu får man ju en klapp på axeln, säger han med ett leende och tillägger att politikerna blivit mer lyhörda.
– Jag tycket nog det, både från rött och blått, men det är ju en ny generation nu. Men det är något jag saknar. Förr kom de ut, både politiker och tjänstemän, satte sig ner och pratade lite. Det tyckte jag var bra. De frågade lite om vad jag trodde och tänkte och så pratade vi tillsammans och man kände att de brydde sig, säger han och tillägger att även om han inte får sådana besök längre hoppas han att andra får det.
Jan-Ove Boll menar att det finns mycket kunskap bland företagarna, stora som små, som är viktig att ta vara på och som företagare bör dela med sig av till politikerna.
Jan-Ove Boll är kanske en doldis för många, en företagare, fastighetsägare och ägare av ett motormuseum och en golfbanan.
När han får frågan hur han ser på Motala med företagarens ögon blir han tyst en stund.
– Ja, vad ska jag säga, är det så företagsamt? säger han först och konstaterar att Motala är inte längre den storindustristad som det var med Luxor och Electrolux.
Det är länge sedan Motala var storindustristaden och Jan-Ove Boll säger att visst finns det en hel del företag, många mindre industriföretag bland andra, och många går bra. Men han tycker att kommunen skulle tänka till och våga växa på annat håll.
– Vi har ju inte en arbetarstad längre. Det är mer en tjänstemannastad, men framför allt är vi en sommarstad. Så det närmsta man kan säga är att Motala är, eller borde vara, en turiststad. Vi har Kanalen, Boren, Vättern, Varamon. Det tycker jag att man ska bygga på.
När han kommer in på besöksnäringen lyser det lite extra i ögonen. Kanske är det inte konstigt, det är ju hans egen verksamhet. Men han tycker att det borde göras mer och funderar på vad spa-anläggningar och fler hotell skulle kunna innebära.
Men politikerna vill ju satsa på Lalandia?
– Ja, det klart men man vet ju inte om det blir något. Med pandemin och detta, det har tagit hårt på dem i Danmark. Men om de bygger Lalandia så är det bra för Motala. Jag tänker på Billingehus och på Semla Lagerlöfs i Värmland. Båda två blev ju idiotförklarat, men de håller ju uppe hela bygden. Så kommer de utifrån och bygger här i stan ska vi inte tacka nej.
Han tycker också att det är positivt med satsningarna i Gamla Motala verkstad, med konserterna i Lokverkstan, och tar även Vätternrundan som exempel på hur Motala sätts på kartan. Men det finns mer menar Jan-Ove Boll och pekar ut genom fönstret, mot Motalaviken.
– Bygg ut hamnen här nere, med en pir ut om Vättern, här får plats många. Och De går på restaurang, museer och handlar i butikerna. Något kommunen skulle göra för att få fler att stanna är att satsa på dem, men då måste det finnas plats, säger han och tillägger att den gästhamn som finns idag är alltför liten.
Bygg gästhamn i Motalaviken, då får det plats många fler båtar än i dagens hamn, menar Jan-Ove Boll.
Han berättar vidare om en idé med en rundtursbuss som går på slinga mellan hamnen, muséer, Gamla Motala verkstad, Varamon och olika sevärdheter.
– Och så kan turisterna åka med, de kan stiga av på olika ställen och så vet de att bussen kommer om en timme igen och de kan åka vidare. Och så hörlurar och inspelad guide. Jag hade tänkt att göra det själv, men det kommer jag inte göra. Men någon annan kanske, säger han med ett stort leende och frågar om jag vill hänga på. Jag tackar snällt nej, dock.
Vi kommer in på vad företagare i kommunen betyder för varandra, om samverkan. Då berättar han att han var med och startade det som skulle bli näringslivsbolaget Tillväxt Motala.
– Vi var åtta gubbar, åtta entreprenörer, och vi skulle sätt oss ner och prata om näringslivet i Motala och ha kontakt med kommunen. Vi var fyra och fyra, fyra av oss hade kontakt med politikerna och fyra med tjänstemännen. Det funkade jättebra.
Själv satt han i gruppen med politikerna och, så här många år senare, säger han att det var bra samtal.
– Men som med allt annat, det växte och så blev det Tillväxt Motala.
Han stryker under igen att det är viktigt att företagare, politiker och tjänstemän har kontakt för företagens och kommunens utveckling.
Jan-Ove Boll har sitt kontor längst upp i tornet över Motormuseet, med utsikt åt alla håll.
Så många fler projekt blir det kanske inte, han är ju ändå pensionär konstaterar han. Men på våningarna under kontoret och i hotellet några steg bort är det full fart. Vi kommer in på att han nyligen anställt två nya chefer, en ekonomichef och en hotellchef. Båda kvinnor.
– Ja, jag är chockad själv, säger Jan-Ove Boll och skrattar gott.
– Nej, så är det väl inte. Vi gick ut och sökte och vi valde dem som var lämpligast. Båda är rutinerade och de är 50+ båda två.
Även om varken ålder eller kön spelar någon roll ser han det som positivt ändå.
– Det är ingen nackdel, det är det inte. Har de jobbat i branscherna så lär man sig mycket. Jag sökte inte efter någon som skulle ha viss ålder, andra kanske skulle tänka tvärtom att de är gamla och snart går i pension, men så tänker inte jag.
Nyligen har Jan-Ove Boll anställt en ny ekonomichef Katarina Berglund. "Det är hon som har koll, jag tittar mest på" säger han och skrattar gott.
På frågan om Motala är en bra kommun att vara företagare i kommer svaret snabbt.
– För mig är det det. Jag är nöjd och belåten.
Och med sina 40 år som företagare tvekar han inte när jag ber honom ge ett råd till den som funderar på att starta eget.
– Man måste ha en bra affärsidé som man tror stenhårt på och den ska vara realistisk. Sen ska man börja i mindre skala, inte för stort på en gång. Man måste jobba sig upp, inte springa och låna en massa pengar, säger Jan-Ove Boll.