Och unik på många sätt. Byggd 1876 är hon idag ett av Europas äldsta seglande fartyg och Sveriges enda bevarade av typen Vänerngalesas.
Mina byggdes hemma hos godsägaren Albert Paul och uppkallades efter dennes hustru Wilhelmina. Galeasen – en seglare där förmasten är den högsta – tjänade sedan fram till 1959 som fraktfartyg för spannmål, kalk och ved mellan Vänerns hamnar och Göteborg.
Sedan 1997 ägs och seglas Mina av en vänförening som också fullföljde ett då pågående restaureringsarbete. Det gick åt mycket furu och ek för att återskapa en segelyta på 400 kvadratmeter, en bredd på drygt sju meter och en längd på som mest på drygt 35.
Hemmahamn idag är Lidköping och att Mina nu korsat även Vättern beror på att teateruppdrag väntar Mina. Målet är Bergs slussar där hon mellan 8 och 30 juli ska agera kuliss till en uppsättning av "Pippi på de sju haven". Mina ska förstås föreställa Pippis piratskepp Hoppetossa.
Byggd för Vänernförhållanden – hur är hon då att segla på Vättern?
– Det är vatten som vatten. Det är ingen skillnaden. Men hon är inte lättseglad. Med bara 30 centimeter köl trivs hon bäst med halvslör (vind snett akterifrån, vår anm), annars blir avdriften för kraftig, säger skepparen Kent Enoxon.
Tur att hon sedan 1914 även kan gå för motor. Kent Enoxon kan under turen också påräkna hjälp från en besättning på tio man.
Under torsdagen får Borensbergsborna möjlighet att följa Minas fortsätta färd mot Berg.