Affären mellan Motala kommun och Motala Express Fastighet AB, MEFAB, är på väg att gå i hamn. Kommunen har också börjat förbereda ett detaljplaneprogram för det berörda området mellan järnvägen och kanalen.
Arbetet har dock inte kunnat påbörjas eftersom politikerna ännu inte enats om exakt vilka markområden som ska ingå i planprogrammet. Oppositionen har velat vänta för att se vilka besked som kommer gällande möjligheterna att bygga ishallar vid riksväg 50 för att den befintliga platsen ska kunna vara ett alternativ om det skulle behövas.
På senaste kommunstyrelsemötet fick dock ledamöterna en beskrivning om hur det så kallade Kanalstråksområdet skulle kunna se ut i framtiden.
– Det är ett första arbetsmaterial som visar vad man skulle kunna förvänta sig för byggnation, säger kommunalråd Mark Henriksson (M).
Tanken är att ha kvar fotbollsplanen men att sedan satsa på flerbostadshus i olika våningar, men där dessa placeras i fallande skala så att husen närmast järnvägen är högst och de närmast kanalen är lägre.
– Det skulle kunna bli hus med sex, sju våningar och lägre mot kanalen, säger Kenneth Söderman (L), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Vid presentationen gjordes också en jämförelse med området kring Järnvägsgatan i Linköping. Något liknande skulle det kunna bli även i Motala.
– Där har det blivit väldigt fint med bland annat ett litet innertorg. Om man skulle bygga enligt den modellen så borde man kunna få in 1200 bostäder i området, säger Mark Henriksson.
Områdets närhet till järnvägen är något som pekats ut som ett problem. Men efter jämförelsen med Linköping känner sig politikerna mindre oroliga:
– Byggnationen i Linköping ligger 60 meter från järnvägen. Den potentiella etableringen som vi gärna vill se vid Kanalstråket har exakt samma förutsättningar, säger Mark Henriksson.
I samband med diskussionerna om Kanalstråket väcks också frågan om en tunnel under järnvägen i anslutning till området. Sådana tankar fanns redan när stationen byggdes om. Men då blev det aldrig någon förlängning av tunneln vid stationen vidare mot kanalbanken.
– Jag tror att det var en ekonomisk fråga som gjorde att man inte byggde någon tunnel redan då, säger Kenneth Söderman.
– Ja, i kombination med att man då inte hade några planer för området, tillägger Erik Backman (M).