Skolresultat
Norrköpings tidigare kommunalråd Lars Stjernkvist har tillsammans med två utredare undersökt hur Motala, Mjölby, Tranås, Boxholm, Vadstena och Ödeshög ska möta utmaningen att en stor del av eleverna väljer skolor utanför västra länsdelen något som leder till tomma platser och högre kostnader. Samtidigt brottas man med att försöka höja skolresultaten.
Utredningen har nu blivit offentlig. Vi har tagit del av hela rapporten och låtit företrädare för Motala kommun ge sin bild.
Utmaningarna i dag: skolresultaten
Både Carlsund och Platen har länge arbetat med att höja skolresultaten. Just nu ligger man dock under rikssnittet. 2020 var det en tredjedel av treorna som lämnade Carlsund utan examen och en fjärdedel på Platen.
– En stor del av dem som lämnar Motala är högpresterande och har höga betyg. Skulle vi se på alla Motalaungdomars resultat så skulle måluppfyllelsen vara högre. Men måluppfyllelsen är något som vi arbetar hårt på att förbättra, säger bildningschef Per-Arne Sterner.
Kan ett ökat samarbete förbättra skolresultaten?
– Får man en stabil och effektiv ekonomi får man möjlighet att ha fler lärare. Kan man ha fler duktiga lärare ökar möjligheterna för en god måluppfyllelse, säger Per-Arne Sterner.
Redan i dag pendlar ungefär var tredje Motalaungdom till en gymnasieskola i en annan kommun.
Utmaningarna i dag: Det fria skolsöket
I dag finns ett avtal mellan länets 13 kommuner samt Tranås som gör att alla elever fritt får söka gymnasieskola var i länet de vill. För eleverna har det inneburit större valfrihet och kommunerna har kunnat begränsa kostnaderna för friskoleplatser genom att ha en gemensam prislista. Men det har också fått eleverna att strömma till de större kommuner. Mer än hälften av Motalas elever söker skolor i andra kommuner, i slutänden blir det ungefär 35 procent som pendlar ut. Många sökande i Linköping ökar dock konkurrensen vilket kräver högre betyg för att komma in. I utredningen pekar man på att Motala då tappar resursstarka elever.
– Systemet har framför allt funkat för elever med konkurrenskraftiga betyg. Det är de som kan välja. De som inte har det kan inte välja, säger Per-Arne Sterner.
Skolsal
Utmaningarna i dag: Tomma platser
Carlsund som i dag har huvuddelen av Motalas praktiska program har under flera års tid brottats med ett vikande söktryck. Fordonsprogrammet är ett undantag, men få sökande var orsaken till att bildningsnämnden förra året pausade el- samt hotell- och turismutbildningarna. På Platen fyller man i stort sett programmen.
Tomma platser kan delvis fyllas med obehöriga elever som då visserligen inte får en examen, men vars chanser att få jobb framöver ökar. Blir platserna helt tomma innebär det dock ökade kostnader eftersom man ändå behöver lokaler och personal i samma utsträckning. Utredningen beräknar att överkapaciteten i Motala årligen kostar runt tio miljoner kronor. Halvfulla klasser skapar också en osäkerhet om utbildningarnas framtid vilket kan ge färre sökande elever och svårare att rekrytera lärare.
– Vi vill ta tag i gymnasierna och få en kostnadseffektiv organisation med hög måluppfyllelse. Det har varit vårt mål under lång tid. Det är därför som vi gjort den här utredningen och nu får vi se hur vi går vidare, säger kommunalrådet Mark Henriksson (M).
Om ni inte agerar och gör någon annan lösning, finns det då en risk att vissa program istället läggs ner?
– Det är absolut ett spår som vi kan behöva titta på, att anpassa och efter hur målgruppen faktiskt ser ut. Det är något som vi kommer att få väga in, säger han.
Carlsund utbildningscentrum behöver renoveras.
Utmaningarna i dag: Lokalernas skick
Platen är i dag i gott skick och har plats för fler elever. På Carlsund har man slutat använda ett våningsplan på grund av bristande inomhusmiljö.
– Vi har problem med kemiska ämnen som kontaminerat betongplattan. Därför är ett plan utrymt i dag, säger fastighetsförvaltningschef Carl Melin och fortsätter:
– Det är inte så driftekonomiskt för det är ganska stora ytor, men om man skulle gör iordning det så handlar det om omfattande insatser för mycket pengar.
Carlsund är dessutom runt 25 år och måste inom kort renoveras för att kunna fungera över tid. När det behöver ske kan Carl Melin i dag inte säga.
– Vi kan inte ta ställning till det nu. Vi väntar och se vad skolutredningarna ger, säger han.
Erik Nygårds, Tranås, Gun-Inger Andersson, Mjölby, utredarna Annika Kronwall, Lars Stjernqvist och Kenth Kronwall, samt Göran Fältgren, Vadstena, Mikael Lindgren Palmgren, Motala och Claes Sjökvist, Boxholm.
Förslaget del 1: Ett kommunalförbund
Utredarnas förslag är att de sex kommunerna bildar en ny gemensam enhet, ett kommunalförbund, som tar över de berörda gymnasieskolorna. Det skulle gå att få ökat samarbete genom ett avtal, men det blir djupare genom ett förbund. Detta skulle då bli en fristående enhet med representanter från alla kommunerna. Fördelarna är bland annat en större budget som gör organisationen mindre sårbar och får enklare att hantera förändringar.
– Vi tittar på de utmaningar som vi har och det här skulle kunna vara en potentiell lösning. Nu ger vi förvaltningen i uppdrag att presentera en mer konkretiserad utredning. Vi får värdera det när vi har mer underlag, säger Mark Henriksson.
Motala skulle samtidigt tappa en del av kontrollen över gymnasieskolan, hur ser ni på det?
– Det skulle vara en stor omställning för Motala eftersom vi inte har så stor erfarenhet av kommunalförbund, så det får vi väga in i en fördjupad utredning, säger han.
Platengymnasiet
Förslaget del 2: Förändra gymnasieskolorna
I en bilaga i rapporten finns vad utredarna kallar "ett teoretiskt exempel på en möjlig fördelning av gymnasieprogrammen". Där pekar man på att högskoleförberedande program och yrkesprogrammen bör finnas på samma enhet. Deras förslag är därför att flytta barn och fritid, handels och administration samt hotell och turism från Carlsund till Platen. Man föreslår också att bygg och anläggning, fordon och transport, industri samt el och energi flyttas från Carlsund till Dackeskolan i Mjölby. I Mjölby föreslås att alla program koncentreras till Dackeskolan. Detta skulle då innebära att Carlsund och Kungshögaskolan i Mjölby avvecklas som gymnasieskolor.
– Det går inte ens att kommentera. Det är deras tankar med ett väldigt utifrånperspektiv. Det blir i tredje, fjärde steget i samarbetet som man kommer in på sådana diskussioner. Där finns väldigt många perspektiv att titta på, säger Per-Arne Sterner och fortsätter:
– Jag har inte fördjupat mig i detaljerna eftersom för jag kände att det är så långt bort att ta den diskussionen. Det blir aktuellt långt senare i processen.
Ni behöver renovera Carlsund, är detta ett realistiskt förslag utifrån det?
– Fast Dackeskolan klarar inte alla de här eleverna i dag. Då måste de bygga ut. Då kan ju vi lika gärna bygga ut. Där är vi inte än alls, säger Per-Arne Sterner.
Om det ändå skulle bli färre program i Motala ökar pendlingen, ser ni problem med att elever som i dag väljer att läsa här behöver lämna kommunen?
– Det är en hypotetisk fråga, men det är bra att vi i det här arbetet har med oss Östgötatrafiken för oavsett vad vi så måste den eventuella pendlingen bli så enkel och smidig som möjligt, säger Per-Arne Sterner.
Ser ni en risk för fler avhopp om elever som inte vill pendla behöver göra det?
– Det här blir en del i utredningen. Vi får ta fram en ordentligt konsekvensanalys och titta på alla scenarier. Vi kan inte sitta och spekulera, säger Mark Henriksson.
Per-Arne Sterner var bildningschef i Söderköping när de effektiviserade genom att stänga ner ett antal program med få sökande och han pekar där på att de inte såg någon sådan effekt.
Förslaget del 3: Begränsa sökmöjligheterna
Frisöket mellan östgötakommunerna leder till elevströmmar ut från de sex kommunerna. Utredningen föreslår att man går ur avtalet. Det skulle innebära att eleverna kan söka utbildningar i Mjölby, Motala och Tranås. Vill de söka sig till Linköpings kommuns skolor så kommer man bara att komma in i mån av plats.
– Som moderat värnar jag elevernas möjlighet att välja utbildning, men det här är en viktig del att titta på i vår fortsatta utredning, säger Mark Henriksson.
Men kan eleverna söka sig fritt till friskolor i exempelvis Linköping om ni går ur avtalet?
– Ja, som skollagen är nu kan vi inte hindra fritt sök till friskolor, säger Per-Arne Sterner.
Carlsund utbildningscentrum är i dag gymnasieskola för majoriteten av de praktiska programmen i Motala.
Frågan som inte berörts: De obehöriga eleverna
I utredningen nämns inget om hur man ska hantera de totalt omkring 180 elever som inte är behöriga till gymnasiet och som går på olika individuella program, IM. Där finns en grupp som ändå tas in på yrkesprogrammen. De får ingen examen när de slutar, men de får ökade förutsättningar att få ett jobb.
– Det får inte bli en bortglömd grupp så vi behöver titta på lösningar för dem också nu när vi utreder vidare. Det blir en mer lokal fråga för normalt sett flyttar man inte runt IM-elever, säger Per-Arne Sterner.
Man måste presentera ett antal olika förslag framåt för politikerna att ta ställning till, menar bildningschefen.
Fortsättningen
Den 18 november presenteras utredningen officiellt för bildningsnämnden. Då är förslaget att politikerna ger tjänstemännen ett utökat uppdrag att titta på konsekvenserna för Motala om man går vidare med utredningens förslag, men också att titta på andra lösningar lokalt.
– Det här är ett alternativ att utreda vidare. Det kan finnas andra alternativ också, exempelvis om hur vi organiserar oss här och hur vi kan jobba med marknadsföring, säger Mark Henriksson.
Per-Arne Sterner lyfter där att man måste presentera ett antal olika förslag framåt för politikerna att ta ställning till. När den fördjupade utredningen är färdig är oklart i dag.
– Det här är inget hafsverk utan får ta den tid som det tar, säger Mark Henriksson.
De är dock tydliga med att frågan nu ska tas tag i ordentligt och inte bli någon långbänk.