Att det är just fladdermöss som sätter stopp för Lalandia har sina förklaringar.
– Fladdermössen har ett väldigt strikt skydd, säger Johnny de Jong, fladdermusforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Det finns 19 arter av fladdermus i Sverige. Drygt hälften är rödlistade och av dem räknas ett antal som hotade.
– Men egentligen så spelar det ingen roll om det är hotade arter. Alla arter har ett väldigt starkt skydd.
Det är EU:s art- och habitatdirektiv som har översatts i den svenska artskyddsförordningen. Där är alla fladdermöss skyddade, oavsett status. Det är förbjudet att störa alla arter av fladdermus.
– Det finns två aspekter på det hela. Den ena är den rent juridiska och här har domstolen fattat ett beslut som överensstämmer med de art- och habitatdirektiv från EU som vi i Sverige är skyldiga att följa, säger Johnny de Jong.
– Men sedan finns en annan aspekt. Skydd av biologisk mångfald. Fladdermössen är en del av den biologiska mångfalden. Det är lika naturligt att skydda dem som att skydda övrig biologisk mångfald.
Mark- och miljööverdomstolen har baserat sitt beslut på en fladdermusinventering, beställd av Motala kommun, som visar att totalt sju arter finns vid Varamon. Till störst del handlar det om två arter: Dvärgpipistrell och nordfladdermus stod tillsammans för 97 procent av de inspelningar som gjordes vid mättillfället.
– Dvärgpipistrellen är en av de absolut vanligaste arterna i södra Sverige. Den är extremt talrik. Den är knappast hotad utan ökar. Däremot är nordfladdermusen numera rödlistad. Den är fortfarande relativt vanlig, att den är rödlistad beror på att den minskar och vi vill helt enkelt ha koll på den.
I slutsatsen till fladdermusinventeringen står att "den sammanfattande bedömningen är att den negativa påverkan på områdets fladdermusfauna är låg till följd av det planerade projektet". Men det räckte inte för Mark- och miljööverdomstolen.
Johnny de Jong säger att han välkomnar domen, men tycker att det är tråkigt att ärendet har behövt avgöras där.
– Att det ens kommer upp i domstolen är ett exempel på att miljöbedömningen inte fungerar i Sverige. Miljöbedömningen är till för att man ska göra rätt, inte för att det ska upp i domstol. Det går att göra rätt, det går att göra väldigt mycket anpassningar för att klara både fladdermöss och ett badland, det är jag helt övertygad om.
Att det inte är tillåtet att störa fladdermus betyder inte att det är omöjligt att bygga där de finns, menar Johnny de Jong. Det handlar bara om att från början reda ut hur man bäst kan exploatera ett område utan att göra skada.
Han har inte själv tagit del av detaljplanen eller fladdermusutredningen i Motala, men menar att det går att göra framkomliga lösningar.
– Man kan redan när man gör sin miljöbedömning ha klart för sig vad man bör och inte bör göra, säger han.
Fladdermöss kan klara sig bra med små anpassningar, menar han. Men det kräver ett ordentligt förarbete.
– Det klagas mycket på naturvärdesinventeringar, därför att det tar så lång tid och det håller jag med om. Men det beror uteslutande på att man gör fel. Man gör det för sent och man gör det på fel sätt. Då blir det utdragna processer.
– Jag tror absolut att ni hade kunnat bygga ett badland. Det är bara att göra det på rätt sätt.