Granen på lasarettets tak har lyst i juletider under många år. Hur många är lite oklart.
– Jag har jobbat här i 38 år och vad jag vet så har den alltid funnits, säger Ronald Molander på vaktmästeriet.
Maritha Johansson på företaget som står för driften av bland annat värme, vatten och el på lasarettet tror att det snarare rör sig om 30 år.
Hursomhelst, i vilket fall har den prytt sin plats länge.
Vissa blir kanske besvikna när de får höra att granen består av ett stålskelett med glödlampor.
– En del tror nog att det är en riktig, välansad gran, funderar Ronald.
Det kan man säkert tro om man tittar upp emot den från marknivå en mörk kväll. För ingen får se granen på nära håll mer än driftspersonalen som sköter den, övriga har inte tillträde till taket. Tidningens fotograf fick bara ta ett steg ut och fota uppåt så gott det gick. Eftersom vi var där på förmiddagen var inte lamporna tända.
– De tänds klockan tre på eftermiddagen och släcks vid midnatt, förklarar Maritha som tror att det skulle bli ett ramaskri om takgranen inte fanns på sin plats under julen.
– Den kommer alltid upp till lucia och tas ner tjugondag Knut.
Tas ner är egentligen inte rätt ord. Det gjorde man tidigare, men efter en ombyggnad för ett antal år sedan behöver stålställningen inte plockas isär utan kan vippas omkull med hjälp av en vev.
Granen fungerar inte bara som prydnad.
– Jag har hört av åkare utifrån som ska leverera varor hit vintertid att de använder den som riktmärke, säger Ronald.