Elevhälsochef Malin Öhman fick för en tid sedan frågan från politiker och tjänstemän om hur Motalas skolungdomar mår. För att ta reda på det vände hon sig till medarbetarna inom elevhälsan. Av dessa svarade omkring 15 personer av 40, men Malin kunde snart se ett återkommande mönster.
– Väldigt många gymnasieungdomar sliter hårt, de är trötta och har tappat ork. De behöver vara i skolan för att få en vardag, säger hon.
Det har framkommit under samtal med skolsköterskor, som håller elevsamtal med alla i årskurs ett på gymnasiet. Även kuratorer, som träffar en del ungdomar, känner igen bilden.
Fjärrundervisning, som Motalas gymnasieungdomar övervägande haft sedan förra våren, tär.
– Det är en mental utmaning och kraftigt ökad skärmtid sliter. Lärare säger också att elever som tidigare legat bra till har tappat betyg.
Enligt Malin går elever lättare "under radarn" nu. Hon förklarar att det blivit svårare för lärare att fånga upp varje elev i samband med de digitala lektionerna. Den fysiska kontakten som normalt finns i klassrummen och där läraren kanske byter några ord enskilt med en elev, finns inte i det digitala forumet. Det leder till att vissa kan ha svårt att be om hjälp inför sina klasskamrater.
– Det är helt begripligt när det viktigaste i livet är att bli accepterad av kompisarna. Då blottar man sig inte.
Något som också framkommer av svaren från elevhälsopersonalen är att det finns elever som ligger kvar i sängen hela dagarna.
– De har lektioner, äter och sover i sängen. De har svårt för rutiner och strukturer, säger Malin.
Något som hon också framhåller är att människor har olika hemförhållanden där det i en familj kanske är många som arbetar på distans vilket gör det svårt för eget utrymme.
Och fjärrundervisningen slår hårt mot dem som redan är utsatta.
– De drabbas hårdare.
Malin vill se ett gemensamt ansvar för elevernas hälsa, mellan skola och vårdnadshavare, och hon tror att yrkesvägledarna får en viktig uppgift att stötta dem som inte når målen när de ska vidare efter gymnasiet.
Elevhälsan, säger hon, måste börja samarbeta med rektorerna omgående och fundera över vilka insatser som behövs och hur, för att stärka eleverna.
– Det finns inget alternativ, de här ungdomarna kan inte vänta.
Under onsdagen träffade elevhälsochefen rektorerna i kommunen. Hon berättar att nu ska goda exempel samlas in, vad lärare och övrig personal gjort under pandemin som varit framgångsrikt, för att fånga upp elever och ge dem stöd. Exemplen ska sedan spridas vidare till all personal, som behöver veta vad de ska göra för att hjälpa eleverna att upprätthålla hälsosamma vanor och rutiner.
Från och med den första april väntas gymnasieskolan öppna i större utsträckning, det tror Malin Öhman kommer att göra en stor skillnad för många.
I grundskolan finns däremot inte samma problematik som på gymnasiet eftersom skolan hela tiden har varit öppen. Men det finns ändå en oro inom verksamheten, framhåller hon.
– Eleverna mår rätt skapligt, men de med oroande frånvaro kvarstår - eller har ökat.
För de elever som sedan tidigare upplever skolmiljön som krävande har det under pandemin blivit lättare att hitta skäl för att stanna hemma, enligt elevhälsochefen. För pedagogerna har det samtidigt blivit svårare att motivera de här barnen att komma, eftersom ingen med symptom ska vara i skolan.