"Om man tänder eld i en papperskorg kan i värsta fall elden sprida sig till hela skolan. Ett sådant förlopp kan gå fort", säger Oskar Qvarfordth.
Det piper överallt på skärmar och sökare inne på räddningstjänsten i Motala. Nu är det bråttom. De har 90 sekunder på sig att ta på räddningsutrustning och springa ut till bilarna.
Oskar Qvarfordth, styrkeledare på Räddningstjänsten Motala-Vadstena, förklarar hur det ser ut inne på brandstationen när det utlösts ett larm på en skola.
– Är det under skoltid så tänker man ju att är det är personal och elever på skolan. Då är man mentalt förberedd på det, säger han.
Släckbilen och ett ledningsfordon, med totalt sex personer, rullar sedan iväg med blåljus och siréner påslagna.
– Om det då visar sig att det var någon som tryckt på larmet utan att det är någon brand så har vi ju åkt dit i onödan. Och tänk om vi får ett larm på en annan plats samtidigt som vi är på väg dit.
Efter att det skjutits fyrverkerier inne på Södra-Zederslund kunde de konstatera att det hade blivit en riktig brand på skolan efter att pjäsen landat. Men att den släckts innan de kom fram.
– Så det var bra att vi körde ut med full styrka som vi ska. Men det är viktigt att få fram att det är väldigt farligt och om den hade landat på en gardin till exempel så sprids det snabbt. Sedan kan så klart någon bli träffad, säger Qvarfordth.
Sedan 20 år tillbaka gör räddningstjänsten punktinsatser när någon elev exempelvis tänt eld i papperskorgar eller liknande, men också tryckt på brandlarmet. Något som ska göras även nu.
De senaste åren har de sett en nedgång i antalet ungdomar som får komma på enskild utbildning på räddningstjänsten. Förra året var det bara några stycken som var där. Vad nedgången beror på vet man inte.
Eleverna som utlöste larmet får komma till stationen där de får någon timmes utbildning i brandsäkerhet. De har också en rundvandring inne på räddningstjänsten för att de ska få träffa personerna som måste åka ut när larmet går.
– Vi är inte anklagande, utan vi informerar. Sedan får de själva berätta vad som hände och varför, vilket gör att de känner sig sedda. Det är inte ovanligt att det ligger något annat bakom som problem i skolan eller psykisk ohälsa, säger Qvarfordth och fortsätter:
– De har ofta förstått att de gjort fel, men att hela skolan kan brinna ner tror jag inte riktigt att de tänkt på. De brukar vara nervösa när de kommer hit, men är rakryggade när de lämnar.
Sofia Lilja, utbildningssamordnare på Räddningstjänsten i Motala-Vadstena, berättar att de arbetar kontinuerligt för att skapa relationer med barn och ungdomar. Varje höst bjuder de även in alla klasser i årskurs sju för en brandsäkerhetsutbildning där eleverna får prova på att släcka bränder.
Han tycker också att det är viktigt att skolan polisanmäler sådana här händelser.
– Om de exempelvis har tänt eld på en papperskorg så är det ju mordbrand det handlar om. Det är viktigt att visa att det finns en tyngd och att man tar det på allvar, avslutar han.